Vad är skillnaden mellan att känna Gud och att känna sig själv?
Kunskapen om Gud och kunskapen om sig själv är, även om de är nära förbundna med varandra, ändå olika i sitt väsen och det sätt på vilket de genomförs. Enligt ett av de auktoritativa uttalandena, när en person verkligen börjar lära känna Gud, möter han samtidigt sig själv och inser sina begränsningar: "När han hade lärt känna Gud, kände han också sig själv och ödmjukade sig ända till marken och stoftet... På så sätt kommer människan från kunskapen om Gud till kunskapen om sig själv. Visa människor säger att man genom kunskap om sig själv kommer till kunskap om Gud, och ju mer man lär känna hans obetydlighet, desto mer lär man känna Gud. Båda dessa slag av kunskap, kunskapen om Gud och kunskapen om sig själv, är oskiljaktiga från varandra, och där det finns den ena, där framträder den andra, även om det ibland händer att den ena föregår den andra." (källa: länk txt)Kunskap om Gud uppfattas alltså inte som abstrakt information eller en avlägsen hypotes, utan som en djup, personlig erfarenhet under vilken man inte bara ser Guds storhet och oändlighet, utan också sitt eget, ofta begränsade och ofullständiga väsen. Självkännedom uttrycks i sin tur i medvetenheten om ens svagheter och inre fattigdom. Utan denna inre urskillning och ödmjukhet kan kunskapen om Gud bara förbli ytlig.En annan källa betonar att full kunskap, vare sig det gäller Gud eller sig själv, sker genom en attityd som är besläktad med sann enhet, vilket endast är möjligt i en atmosfär av djup kärlek och ömsesidig förståelse. På samma sätt som sann kunskap om den andra personen i äktenskapet uppnås genom kärlekens och tidens fullhet, så kräver kunskapen om Gud samma djupa, personliga förening som uppenbarar inte bara de gudomliga egenskaperna utan också jagets sanna ställning inför det infinita.Sammanfattningsvis kan vi säga att kunskapen om Gud förutsätter upplevelsen av ett möte med det oändliga och det gudomliga, vilket oundvikligen leder till förverkligandet av den egna ändligheten och behovet av den gudomliga närvaron. Och kunskapen om sig själv utan denna uppenbarelse förblir begränsad, för det är bara genom ett möte med Gud som den sanna bilden av ens eget väsen uppenbaras.Stödjande citat:"När han hade lärt känna Gud, kände han också sig själv och ödmjukade sig ända till marken och stoftet... På så sätt kommer människan från kunskapen om Gud till kunskapen om sig själv. Visa människor säger att man genom kunskap om sig själv kommer till kunskap om Gud, och ju mer man lär känna hans obetydlighet, desto mer lär man känna Gud. Båda dessa slag av kunskap, kunskapen om Gud och kunskapen om sig själv, är oskiljaktiga från varandra, och där det finns den ena, där framträder den andra, även om det ibland händer att den ena föregår den andra." (källa: länk txt)"Människor lär känna varandra mest i äktenskapet, för i äktenskapet finns kärlekens fullhet. Makarna lär känna varandra i själ, ande och kropp i många år, tills de lär känna varandra grundligt. [...] Endast genom att älska Gud kan man lära känna Gud." (källa: länk txt)