Den kontinuerliga förnyelsen av den inre, andliga människan förstås som en process i vilken den inre världen, närd av nådefyllda influenser, genomgår ständig rening och tillväxt av andliga kvaliteter.

I vilken bemärkelse bidrar den ständiga förnyelsen av den inre, andlig

Den kontinuerliga förnyelsen av den inre, andliga människan förstås som en process i vilken den inre världen, närd av nådefyllda influenser, genomgår ständig rening och tillväxt av andliga kvaliteter. Ett citat från källan länk txt säger att när "den yttre människan pyr" – det vill säga står inför livets prövningar, försakelser och sorger – förnyas tvärtom hennes inre värld varje dag. Denna förnyelse sker "genom tro, hopp, nitälskan", med prövningar och lidanden som fungerar som ett slags "eld" i vilken själen renas och blir som guld som har passerat genom elden. En sådan förnyelseprocess bidrar till utvecklingen av andliga kvaliteter genom att tron stärks, genom att vördnadsfull gudsfruktan väcks, samvetet upplyses och genom att man avstår från världsliga fasthållanden.

Den kontinuerliga förnyelsen av den inre världen är alltså inte ett passivt tillstånd, utan resultatet av en aktiv andlig tillväxt, där det yttre lidandet fungerar som en stimulans för andlig tillväxt, förutsatt att det finns nåd, tro och liv i enlighet med tron.

Stödjande citat:
"Alla dessa manifestationer av anden under nådens inflytande börjar från den första minuten av födelsen till ett nytt liv; Men de växer och blir starkare gradvis, mer från de nådefyllda inflytandena, men inte så lite från människans yttre tillstånd. ... dess innebörd och verkan är densamma: den bidrar till förnyelsen av det inre, ger näring åt gudsfruktan i själen, upplyser samvetet och försakar alla skapade ting, från varje jordisk bundenhet." (källa: länk txt)