Modern filosofi och religiöst tänkande kombinerar framgångsrikt två dimensioner av den mänskliga existensen, där människan samtidigt framträder som en konkret, påtaglig person och som en universell symbol för den eviga strävan efter frihet och sanning.

Den allestädes närvarande människan: Vår essens dubbla natur

Modern filosofi och religiöst tänkande kombinerar framgångsrikt två dimensioner av den mänskliga existensen, där människan samtidigt framträder som en konkret, påtaglig person och som en universell symbol för den eviga strävan efter frihet och sanning. Å ena sidan ser vi honom som en levande varelse som kan uppleva glädjeämnen och smärtor, fatta beslut och ta ansvar för sitt liv. Denna materiella natur representerar det vi vägleds av i vardagen. Å andra sidan fungerar människan som en avbild som flyter in i vetenskapens, konstens och de sociala relationernas sfärer – en evig sanningssökare, en symbol för ändlös evolution och en längtan efter befrielse från begränsningar. Detta dualistiska synsätt gör det möjligt för oss att uppskatta både våra fysiska begränsningar och den enorma mentala styrka som leder till ett konstant sökande efter meningen med livet. Det är denna kombination av konkret existens och universella ideal som gör begreppet den allestädes närvarande människan så tilltalande och relevant i en tid av förändring.

Hur definieras begreppet "den allestädes närvarande människan" i moderna religiösa och filosofiska begrepp?

Begreppet "allestädes närvarande människa" i modernt filosofiskt och religiöst tänkande förstås som en återspegling av den dubbla natur i vilken människan samtidigt existerar som en konkret, fysisk varelse och som ett universellt ideal som genomsyrar livets alla sfärer. Å ena sidan betonas hans empiriska, köttsliga väsen – en person som kan ses, höras och upplevas i vardagen, som lider, gläds, kämpar med tillvarons begränsningar. Så, som de säger:

"En människa av kött och blod som föds, lider och dör – huvudsaken är att han dör, en människa som äter, dricker, roar, sover, tänker, älskar, en människa som vi kan se och höra... Det är denna speciella människa av kött och blod som är subjektet och samtidigt huvudobjektet för all filosofi" (källa: länk txt).

Å andra sidan går den moderna tolkningen av människan långt bortom den fysiska dimensionen. Han uppfattas som bärare av eviga strävanden efter frihet, sökandet efter sanning och makt över sitt eget öde – en deltagare i den oändliga evolutionen, samtidigt som hans närvaro känns i alla sfärer av den mänskliga existensen, från vetenskap till konst och sociala relationer. Detta manifesteras i idén att "människan är ett evigt problem som är evigt löst och som aldrig kommer att lösas", där hela historiens gång är betingad av hennes längtan efter befrielse och universell frihet (källa: länk txt).

Idén om den "allestädes närvarande människan" förenar alltså två nivåer: den konkreta, materiella sidan av den individuella existensen och den universella, nästan allomfattande naturen i den mänskliga naturen, manifesterad i det ständiga sökandet efter mening, frihet och sanning. Detta tvåsidiga synsätt gör det möjligt för oss att ta hänsyn till både de begränsningar som finns inneboende i var och en av oss och den enorma andliga styrka som driver den mänskliga existensen.

Stödjande citat:
"En människa av kött och blod som föds, lider och dör... Det är denna speciella människa av kött och blod som är subjektet och samtidigt huvudobjektet för all filosofi" (källa: länk txt)

"Människan är ett evigt problem som alltid löses och som aldrig kommer att lösas. Hela mänsklighetens historia är ingenting annat än frihetens utveckling..." (källa: länk txt)