Mysteriet med sann förlåtelse
När vi talar om förlåtelse och försoning är det viktigt att förstå att grunden för detta ämne ligger i själens uppriktighet. Enligt de heliga fäderna blir den synd som vi bestämmer oss för att gömma och inte föra fram i ljuset oförlåtlig, eftersom den saknar rätten till fullständig omvändelse. Att öppet bekänna sina missgärningar och uppriktigt bekänna är inte bara en ritual, utan en verklig väg till Guds nåd, som bidrar till andlig förnyelse och rening av själen. I detta energetiska tillvägagångssätt känner man att det är öppenhet för den Allsmäktige och tillit till andlig vägledning som är nyckeln till återlösning, eftersom varje synd som vi ärligt talar om kan förlåtas genom sann omvändelse. Således, om var och en av oss strävar efter en sann förvandling, är det värt att komma ihåg att endast genom att avslöja våra inre upplevelser öppnar vi dörren till gudomlig barmhärtighet och inre frihet.
Vilken synd anses vara oförlåtlig inför Gud, och vilka är argumenten bakom en sådan etisk bedömning?Svaret grundar sig på den ståndpunkt som de heliga fäderna har uttryckt, enligt vilken en synd anses vara oförlåtlig om den avsiktligt hålls hemlig och inte bekänns. Det vill säga, alla synder som erkänns av en person och förs till omvändelse kan förlåtas, men en synd som är dold, obekänd, är oförlåtlig, eftersom den saknar uppriktighet inför Gud och möjligheten att ta emot nåd genom sann bekännelse.Stödjande citat:Fråga: Hur sonar man en oförlåtlig synd? Svar: De heliga fäderna sade: "En oförlåtlig synd är en synd som är dold och oerkänd, resten av synderna är förlåtliga." Och hur kan man sona för det? Vi återlöser inte oss själva, men Jesus Kristus återlöste oss. Och vad som behövs för vår tillrättavisning (och inte återlösning) bör anges av den andlige fadern." (källa: länk txt)