Naturens symfoni: Konsten att känna världen
I en värld där fart och liv och rörelse ofta dränker den sanna skönheten, finns det människor vars själar är öppna för naturen. De vet hur man stoppar tankens lopp och fördjupar sig i ett underbart ögonblick för att känna ljusets och färgens spel, för att höra lövens tysta prasslande och för att känna fåglarnas flykt, som en del av en storslagen symfoni av existens. Det är i denna förmåga som de finner möjligheten att se den dolda harmonin som är otillgänglig för dem som skyndar förbi.Dessa människor ger sig själva till världen omkring dem helt och hållet och låter det inre ljuset och renheten i deras själar ljuda i samklang med naturens naturliga skönhet. De uppfattar varje detalj – oavsett om det är en fjärils dans, vindens melodiösa viskning eller de minsta tonerna som blommorna sjunger – som en integrerad manifestation av livets djupa integritet. Denna exceptionella varseblivning blir för dem nyckeln till att förstå den sanna enkelheten och den eviga ordningen i världen omkring dem.Avslutande reflektioner över naturens mysterier kan vi med tillförsikt säga: när en person finner tid att höra dess tysta sång, upptäcker han livets innersta sanningar. När han fördjupar sig i stunder av tystnad och skönhet förstår han att det är i denna enhet med världen som den mänskliga andens verkliga rikedom ligger.
Vad är det för slags människor som kan uppfatta naturens subtila skönhet, som om de hörde blommornas melodi i vindens brus?Människor som kan uppfatta naturens subtila skönhet är de som har en sällsynt inre känslighet och förmågan att stoppa tankens lopp för ett ögonblick för att lyssna till viskningarna från världen runt omkring dem. Det här är människor som, upplösta i det nuvarande ögonblicket, i ljusets och färgernas spel, i lövens prasslande och fåglarnas flykt, ser den djupa harmonin och integriteten i allt som existerar. De kan se och höra det som går obemärkt förbi i vardagens vanliga brådska, och för dem är varje detalj i naturen som en separat ton i tillvarons stora symfoni.En sådan person ger sig helt och hållet till naturen och låter själen genljuda i samklang med sina tysta sånger. Han förnimmer inte bara synliga bilder, utan känner också det inre ljuset som utgår från naturens rena former. Det är för den renade anden som skönhetens innersta väsen uppenbaras, när världen framträder framför honom i sin fullständiga, gränslösa enkelhet.Stödjande citat:"Han glömmer den obevekligt flödande klockan, som upplöses i detta frusna eviga ögonblick, och ser sig omkring i hela det gränslösa panoramat, ser i den världens djup – i kontinuiteten och den ödmjuka enheten hos alla dess beståndsdelar, hör hur tingens själar genljuder av rummets harmoni och tidens musik med sin ljudlösa sång." (källa: länk txt)"En fågel som glider på himlen, en surrande humla, en fjäril som fladdrar från blomma till blomma, vinden som viskar i trädgrenarna – allt detta tycks då vara naturens andedräkt, tecken på dess självcentrerade, innersta liv. Och som i en förunderlig upplysning uppenbaras sanningen för honom – enkelhetens sanning; för den renade Anden är rena former det innersta väsendet; de uppenbarar också tydligt för Honom vad som är oföränderligt dolt i dem; Och hela världen är utan förbehåll given åt den som själv ger sig själv till honom utan förbehåll, helt och hållet. "Saliga är de renhjärtade, ty de skall se Gud." (källa: länk txt)