I vår värld uppfattas tragiska händelser, inklusive oskyldiga förluster, inte som tillfälliga katastrofer, utan som en del av en djupt genomtänkt plan, där varje prövning bär med sig en möjlighet till andlig tillväxt.

Den gudomliga planen och mysteriet med ondskans existens

I vår värld uppfattas tragiska händelser, inklusive oskyldiga förluster, inte som tillfälliga katastrofer, utan som en del av en djupt genomtänkt plan, där varje prövning bär med sig en möjlighet till andlig tillväxt. När vi träder in i det filosofiska reflektionsfältet förstår vi att ondskans närvaro inte är ett tecken på Guds svaghet eller likgiltighet, utan en manifestation av hans visdom, där även lidande spelar en viktig roll i utbildningen av medvetandet och själen.

Huvudtanken är att den gudomliga försynen är mångfacetterad och går bortom mänsklig förståelse. Tragedier, även de sorgligaste, betraktas inte som tillfälliga olyckor, utan som en konsekvens av människors val och felaktiga inställning till sig själv och andra. Det är genom prövningar och svåra konsekvenser som många lär sig att förändra sina liv, upptäcka sina innersta egenskaper och inre styrka. Ett sådant synsätt hjälper till att se att den skenbara grymheten i världen är tillfällig och tjänar ett högre syfte – utbildning, rening och andlig utveckling, vilket i slutändan leder till harmoni.

För att avsluta våra reflektioner är det värt att betona att gudomlig kunskap omfattar hela universum, där varje liten sak har mening och mening. Tragiska öden, som är ett svårt test, stimulerar oss inte så mycket att söka efter dem vi bär skulden på, utan att förändra oss själva och förändra världen genom personlig förbättring. Detta synsätt uppenbarar en djup andlig sanning: varje prövning har sin egen speciella uppgift, som öppnar vägen till en sann förståelse av den universella ordningen och gudomlig rättvisa.

Varför tillintetgör inte Gud ondskan på jorden ur religiöst-filosofiskt hänseende, och hur kan tragiska öden, till exempel barns död, förklaras?

Ur en religiös-filosofisk synvinkel uppfattas ondskans existens, inklusive de oskyldigas tragiska öde, såsom barns död, inte som ett tillfälligt misstag eller ofullkomlighet från Guds sida, utan som en del av en djupt genomtänkt gudomlig försyn, i vilken ondskan tillåts uppnå flera goda mål samtidigt, även om dessa orsaker inte alltid är tillgängliga för det mänskliga sinnet.

En av källorna säger till exempel:
"Liknelsen om ogräset förklarar delvis, bröder och systrar, varför Gud tillåter ondskan att existera i vår värld. Ibland ställer människor frågan: Varför tillintetgör inte Gud världens ondska med våld? När allt kommer omkring finns det så mycket sorg på jorden, så mycket oskyldigt lidande, så mycket orättvisa, och Gud ser på det med lugn? När allt kommer omkring, om han inte utplånar ondskan, så betyder det att Gud antingen inte existerar alls, eller att han inte vill utplåna ondskan, eller att han inte kan göra det. Då kommer vi att börja förstå varför Gud i det ena eller andra fallet handlar på ett helt annat sätt än vad vi, fallna och syndiga människor, skulle göra."
(källa: länk txt)

En sådan förklaring visar att ondskans existens inte är ett tecken på Guds likgiltighet eller svaghet, utan snarare en manifestation av hans visdom, som sörjer för en mångfacetterad andlig tillväxt. I detta sammanhang finns begreppet Guds överseende, som förklaras på följande sätt:
"Guds tillåtelse kallas en handling av Gud. Obegränsat i makt och auktoritet, så att säga, begränsade han sig själv, utan att ändra människans vilja, utan att hejda människors handlingar, som gick in i hårdnackat motstånd, i våldsam opposition mot Guds vilja och handlande. ... Detta är Guds öde. Det är omöjligt att förstå dem, eftersom de överstiger förnuftet hos rationella varelser."
(Källa: länk txt, sida: 77)

Till och med tragiska händelser, som barns död, uppfattas inom ramen för denna försyn som en konsekvens av människans val och förvrängning av den egna naturen. En källa noterar:
"Ondskan kom in i världen genom människan, genom hennes felaktiga val, när hon förkastade Gud och ville leva i sitt eget sinne, självtillräcklig. Allt i världen är inte utan synd. Onda tankar, gärningar och begär förökar det onda, vilket också kan skada dem som inte gör ont, till exempel spädbarn. Den ondska som har ackumulerats i världen skapar en provokativ bakgrund. För att lösa de tragiska omständigheterna i livet måste du därför börja med att korrigera dig själv."
(källa: länk txt)

En av texterna betonar också att den yttre uppfattningen av tragedin kan vara bedräglig, eftersom det inte finns några döda för Gud, och den skenbara ondskan är tillfällig på vägen till ett större gott.

Sammanfattningsvis, ur denna synvinkel tillåter Gud ondskans existens inte på grund av passivitet eller oförmåga, utan som en del av en djupare och mer komplex försyn, där utbildning, rening och andlig tillväxt äger rum genom prövningar och till och med lidande. Tragiska öden, inklusive oskyldigas död, ses som konsekvenserna av ett mänskligt val och samtidigt som en del av en gudomlig plan bortom mänsklig fattningsförmåga.

Stödjande citat:
"Liknelsen om ogräset förklarar delvis, bröder och systrar, varför Gud tillåter ondskan att existera i vår värld. Ibland ställer människor frågan: Varför tillintetgör inte Gud världens ondska med våld? När allt kommer omkring finns det så mycket sorg på jorden, så mycket oskyldigt lidande, så mycket orättvisa, och Gud ser på det med lugn? När allt kommer omkring, om han inte utplånar ondskan, så betyder det att Gud antingen inte existerar alls, eller att han inte vill utplåna ondskan, eller att han inte kan göra det. Då kommer vi att börja förstå varför Gud i det ena eller andra fallet handlar på ett helt annat sätt än vad vi, fallna och syndiga människor, skulle göra." (källa: länk txt)

"Guds tillåtelse kallas en handling av Gud. Obegränsat i makt och auktoritet, så att säga, begränsade han sig själv, utan att ändra människans vilja, utan att hejda människors handlingar, som gick in i hårdnackat motstånd, i våldsam opposition mot Guds vilja och handlande. ... Detta är Guds öde. Det är omöjligt att förstå dem, eftersom de överstiger förnuftet hos rationella varelser." (Källa: länk txt, sida: 77)

"Ondskan kom in i världen genom människan, genom hennes felaktiga val, när hon förkastade Gud och ville leva i sitt eget sinne, självtillräcklig. Allt i världen är inte utan synd. Onda tankar, gärningar och begär förökar det onda, vilket också kan skada dem som inte gör ont, till exempel spädbarn. Den ondska som har ackumulerats i världen skapar en provokativ bakgrund. För att lösa de tragiska omständigheterna i livet måste du därför börja med att korrigera dig själv." (källa: länk txt)