Modets gränser: Utmaningar som förändrar oss
När ödet testar oss till det yttersta kan inga försiktighetsåtgärder skydda oss från en verklighet som ifrågasätter själva existensens essens. Minnen av krig, där hotet om död fanns överallt, visar hur även de mest motståndskraftiga själarna kan finna sig själva under angreppet av överväldigande rädsla. En berättelse beskriver det ögonblick då det personliga motståndet mot döden blir ett prov av samma omfattning som det forntida exemplet, där trons prov leder till insikten om djupet i den mänskliga existensen. En annan berättelse målade upp en bild av destruktivt kaos: en kraftfull explosion som kan vända upp och ner på hela världen, berövad allt hopp om skydd, och få dig att känna all kraft och grymhet hos en oförutsägbar kraft. Och personliga erfarenheter, fyllda av mörker och hopplöshet, målar upp en bild av andlig fångenskap, när den inre plågan visar sig vara helt oöverstiglig, trots alla försök att hitta åtminstone någon form av tillflykt. Alla dessa exempel övertygar oss om att inför ödesdigra prövningar kan inget fysiskt försvar ge fullständig frälsning – endast inre styrka och förmågan att förstå olyckan, att förvandla smärtan till en källa till otrolig livsenergi, förblir avgörande.
Har du någonsin varit med om en prövning som är så svår att inget skydd kan rädda dig?Från beskrivningarna från materialen kan man se att det finns stunder då testet går utöver den vanliga rädslan och varje försvar är maktlöst. I en av berättelserna (källa: länk txt) delar författaren till exempel med sig av en upplevelse när han stod inför döden under kriget: "Gud prövade verkligen Abraham med den mest fruktansvärda prövning, för att pröva en människa genom hennes egen död är en oerhörd prövning... Och det förefaller mig som om denna prövning genom döden är mycket viktig. Jag upplevde detta, låt oss säga, under kriget, när vi alla svävade i livsfara i armén..." Och i en annan målande beskrivning (källa: länk txt) förmedlar författaren ett tillstånd då det destruktiva kaoset och kraften i explosionen bokstavligen gjorde det omöjligt att hitta skydd: "Den första explosionen ljöd från kanten av övningsfältet, sedan gnistrade och mullrade allt runt omkring. Det verkade som om hela jorden lyftes upp, vändes upp och omkullkastades igen..." En personlig upplevelse (källa: länk txt) beskriver också det djupaste inre lidandet, när känslan av hopplöshet och mörker var så överväldigande att inget yttre skydd kunde ge tröst: "Det kändes som om jag befann mig i en straffkoloni, kanske i gruvorna - jag såg inte mig själv i ett sådant tillstånd... Det var som självuppfattningen hos en levande begravd man, när hela mil av svart ogenomtränglig jord ligger ovanför honom." Dessa exempel visar att i stunder då en person utsätts för extrema prövningar – vare sig det är hotet om döden eller en djup inre depression – är traditionella skyddsmetoder oförmögna att gömma honom från den hårda verkligheten. De fall som beskrivs visar alltså att när ödet ställer de strängaste krav, kan inget fysiskt eller yttre skydd ge fullständig frälsning.Stödjande citat:"Gud prövade verkligen Abraham med den mest fruktansvärda prövning, för att pröva en människa genom hennes egen död är en oerhörd prövning... Jag upplevde detta, låt oss säga, under kriget, när vi alla svävade i livsfara i armén..." (källa: länk txt) "Den första explosionen ljöd från kanten av övningsfältet, sedan gnistrade och mullrade allt runt omkring. Det verkade som om hela jorden lyftes upp, vändes upp och omkullkastades igen..." (källa: länk txt) "Det kändes som om jag befann mig i en straffkoloni, kanske i gruvorna - jag såg inte mig själv i ett sådant tillstånd... Det var som självuppfattningen hos en levande begravd man, när hela mil av svart ogenomtränglig jord ligger ovanför honom." (källa: länk txt)