Jesu verkliga liv: Vägen till självförnekelse och andlig förnyelse
Valet av Jesus framstår inte som ett enkelt förkastande av hantverk, utan som ett avgörande steg mot inre förvandling och självförnekelse. Kärnan i detta beslut är den djupa idén om den andliga späkningen av den egna viljan, där varje aspekt av vår makt är inriktad på att uppfylla Guds vilja, snarare än att tillfredsställa personliga begär. Ett sådant synsätt innebär att den sanna förnyelsen av det möjliga endast sker genom att man övervinner sina själviska strävanden och slår in på lidandets väg, där även den minsta gnista av ens egen vilja måste ställas under de högre andliga lagarnas kontroll.Detta synsätt återspeglas tydligt i exemplet med Theodosius, för vilken bilden av Jesus från tidig barndom blev personifieringen av livets högsta mål. Det var denna bild som fick honom att följa Kristus, förkasta världsliga nöjen och acceptera nödvändigheten av självuppoffring i de eviga värdenas namn. Inspirerad av exemplet med stora uppoffringar såg han i försakelsen av personlig bekvämlighet möjligheten att förvärva sann andlig rikedom och närma sig den gudomliga viljan.Jesu väg symboliserar alltså inte så mycket ett byte av yrke som en grundläggande omvandling av den inre världen och medvetandet. Detta djärva val öppnar upp möjligheten för alla att föra in ljuset från den gudomliga planen och uppmuntrar oss att se på våra liv som en process av ständig andlig självförbättring.
Hur kan vi tolka Jesu livsval: var det ett förkastande av traditionellt hantverk till förmån för en andlig väg eller en annan väg?Jesu livsval i de presenterade källorna bör betraktas inte bara som ett förkastande av traditionella hantverk, utan som ett beslut som radikalt bestämde vägen till självförnekelse och andligt självmord av egen vilja för att uppfylla Guds vilja. I en av texterna betonas till exempel att det andliga livet kräver att man späker den egna viljan: Och om en person använder en del av sin vilja till ont och en del till det goda, då kommer han aldrig att uppnå någonting. ... Faktum är att om man riktar sin vilja mot djävulens vilja, kräver andligt liv späkning och lidande." (källa: länk txt)Författaren från en annan källa ger också ett exempel från Theodosius liv, där Jesu bedrift blir en modell för imitation från barndomen: "Från barndomen blev bilden av Jesus Kristus ett föredöme för Theodosius, både i allmänhet och i synnerhet. En pojke som förebrås av sin mamma... rättfärdigar sig själv och förklarar samtidigt för henne sitt val i livet: Lyssna, o moder, jag ber dig, lyssna! Ty Herren Jesus Kristus själv blev ödmjukad och mätt och gav oss en bild, för att också vi skulle mätas för dess skull... Hur mycket mer absurt är det inte för oss att försöka, så att vi kan vinna Kristus." (källa: länk txt)Av dessa uttalanden framgår det tydligt att betoningen inte ligger på att byta yrke (till exempel att ge upp hantverket), utan på en djup acceptans av vägen till självförnekelse, lidande och andlig förnyelse. Det vill säga, Jesu livsval tolkas som ett radikalt beslut att ägna sitt liv åt att göra Guds vilja, vilket innebär en inre revolution och självuppoffring, inte bara en övergång från materiella till andliga aktiviteter. Stödjande citat: Och om en person använder en del av sin vilja till ont och en del till det goda, då kommer han aldrig att uppnå någonting. ... Faktum är att om man riktar sin vilja mot djävulens vilja, kräver andligt liv späkning och lidande." (källa: länk txt) "Från barndomen blev bilden av Jesus Kristus ett föredöme för Theodosius, både i allmänhet och i synnerhet. ... Ty Herren Jesus Kristus själv blev ödmjukad och mätt och gav oss en bild, för att också vi skulle mätas för dess skull... Hur mycket mer absurt är det inte för oss att försöka, så att vi kan vinna Kristus." (källa: länk txt)