Utvecklingen av ambition: En balans mellan personlig tillväxt och att
I den moderna världen blir frågan om inställning till sina egna strävanden mer och mer relevant. Å ena sidan kan en revidering av nivån på våra anspråk inte bara minska trycket på naturresurserna, utan också skapa förutsättningar för kommande generationer. Genom att begränsa vår konsumtion öppnar vi upp en möjlighet för en hållbar utveckling av samhället och skapar ett utrymme där varje droppe resurser som förbrukas räknas. Detta tillvägagångssätt bidrar till att undvika överexploatering genom att vända varje begränsning till ett medvetet bidrag till det allmänna bästa.Samtidigt öppnar vår strävan att höja våra förväntningar vägen för oss till en ny levnadsstandard. Detta är en kontinuerlig rörelse framåt, sökandet efter moderna former av självförbättring och en rikedom av livserfarenhet som inspirerar till personlig tillväxt och förändring. Det finns dock en annan sida av myntet: överdriven nedsänkning i det egna jaget kan leda till interna motsägelser, ökad egocentrism och till och med en känsla av överdriven oro för hur andra uppfattar oss.Sammanfattningsvis kan vi säga att valet mellan sänkta och ökande skadeståndskrav inte har ett universellt svar. Om ditt mål är att bidra till att skydda miljön och säkerställa gynnsamma förhållanden för framtida generationer, skulle det vara klokare att tänka om och minska dina krav. Och om du strävar efter ständig självförbättring och förbättring av livskvaliteten, kommer ökade ambitioner att bli motorn för dina framsteg, trots eventuella psykologiska svårigheter. Var och en av oss kommer att behöva göra ett val som inte bara tar hänsyn till personliga ambitioner utan också till omsorg om vår planet och vårt samhälle.
Varför skulle det vara lämpligare att sänka den egna ambitionsnivån i stället för att höja den, och vilka argument stöder vart och ett av dessa alternativ?Att sänka de egna ambitionerna kan vara lämpligare om det bidrar till att begränsa överdriven resursförbrukning, främjar hållbarhet och minskar miljöbelastningen samt skapar gynnsamma förutsättningar för kommande generationer. Å andra sidan är en ökning av ambitioner förknippad med en konstant önskan att förbättra och berika livet med nya fördelar, vilket kan bidra till personlig tillväxt, men som ofta åtföljs av negativa psykologiska konsekvenser.Å ena sidan är argumentet för att minska kraven att en person genom att sänka kravnivån minskar sin konsumtion och därmed minskar trycket på naturresurserna. Som nämnts: "Vi kommer att tala om påtvingad asketism. För att minska konsumtionen behöver man sänka ambitionsnivån. Men en person kan inte begränsa sig i nuet under lång tid till gagn för kommande generationer. Den kommunistiska asketismen, som byggde på just denna motivation, varade inte länge. Tar man något från en person måste man ge honom något i gengäld." (källa: länk txt) Det ekologiska motivet fungerar också som ett rättfärdigande för att ändra ambitionsnivån: "Detta kan vara ett miljömotiv, eftersom den nuvarande konsumtionsnivån och förgiftningen av naturresurser inte kan vara långvarig." (källa: länk txt) Dessutom ses revideringen av skadenivån som ett nödvändigt steg för att skapa gynnsamma villkor för framtida generationer: "Det handlar om att omdefiniera ambitionsnivån för att skapa förutsättningar för kommande generationer." (källa: länk txt) Å andra sidan återspeglar en ökning av ambitionsnivån önskan att förbättra livskvaliteten, att berika den med nya fördelar och ett tillstånd av perfektion i varandet. Detta tillvägagångssätt innebär en proaktiv insats för att åtgärda och förbättra den befintliga situationen, som beskrivs här: "När vi förstår denna distinktion konstaterar vi att det finns en aktivitet som syftar till att korrigera det som är korrupt eller ersätta det som har förstörts och förstörts med något som motsvarar det, eller att upprätthålla tillståndet av varande på den vanliga nivån, och det finns en annan typ av aktivitet som syftar till att höja dess nivå, berika den med nya varor – med ett ord, att förbättra livet i en snävare bemärkelse." (källa: länk txt) Nackdelarna med detta tillvägagångssätt bör dock också beaktas. En ökning av ambitioner kan provocera fram hypertrofisk uppmärksamhet på dig själv, leda till egocentrism och överdriven oro för det intryck du gör på andra: "En ökad grad av medvetenhet om ens erfarenheter åtföljs ofta av hypertrofierad uppmärksamhet på sig själv, egocentrism, omsorg om sig själv och det intryck som en individ gör på andra, och som ett resultat av detta blyghet. Blyghet är den mest typiska "sjukdomen" i tonåren." (källa: länk txt) Dessutom, när det sker en omorientering från extern bedömning till överdriven tillit till överdriven tillit till ens egen självkänsla, ger detta ofta upphov till interna motsägelser: "Bristerna i omorienteringen från extern utvärdering till självkänsla skapar interna motsättningar hos dem som försöker höja nivån på sina ambitioner." (källa: länk txt)I valet mellan en sänkning och en höjning av ambitionerna kan man alltså urskilja följande argument:• Minskning av skadeståndskrav: – Det gör att man kan minska förbrukningen, vilket är särskilt viktigt ur miljösynpunkt. "Det skapar förutsättningar för kommande generationer, men kräver vedergällning, så att begränsningen inte upplevs som en förlust, utan som en investering i det gemensamma bästa. – Representerar ett alternativ till det asketiska förhållningssättet, som trots goda intentioner inte alltid är hållbart på lång sikt.• Höjda ambitioner: – Viljan att förbättra livet och berika det med nya fördelar bidrar till personlig utveckling och framsteg. En sådan ökning kan dock leda till överdrivet självfokus, egocentrism och till och med interna motsägelser, särskilt om du bara förlitar dig på subjektiv självkänsla.Sammanfattningsvis kan man säga att valet mellan att sänka och höja ambitionerna beror på vilka mål som satts upp. Om tyngdpunkten ligger på att minska den negativa påverkan på miljön och skapa förutsättningar för framtiden blir det lämpligt att sänka ambitionsnivån. Om prioriteringen är personlig utveckling och att förbättra livskvaliteten är önskan att öka sina förväntningar motiverad, trots eventuella psykologiska risker.Stödjande citat:"Vi kommer att tala om påtvingad asketism. För att minska konsumtionen behöver man sänka ambitionsnivån. Men en person kan inte begränsa sig i nuet under lång tid till gagn för kommande generationer. Den kommunistiska asketismen, som byggde på just denna motivation, varade inte länge. Tar man något från en person måste man ge honom något i gengäld." (källa: länk txt)"När vi förstår denna distinktion konstaterar vi att det finns en aktivitet som syftar till att korrigera det som är korrupt eller ersätta det som har förstörts och förstörts med något som motsvarar det, eller att upprätthålla tillståndet av varande på den vanliga nivån, och det finns en annan typ av aktivitet som syftar till att höja dess nivå, berika den med nya varor – med ett ord, att förbättra livet i en snävare bemärkelse." (källa: länk txt)"En ökad grad av medvetenhet om ens erfarenheter åtföljs ofta av hypertrofierad uppmärksamhet på sig själv, egocentrism, omsorg om sig själv och det intryck som en individ gör på andra, och som ett resultat av detta blyghet. Blyghet är den mest typiska "sjukdomen" i tonåren." (källa: länk txt)"Bristerna i omorienteringen från extern utvärdering till självkänsla skapar interna motsättningar hos dem som försöker höja nivån på sina ambitioner." (källa: länk txt)