I en snabbt föränderlig värld är begreppen redundans och exklusivitet inte så mycket objektiva egenskaper som kraftfulla riktlinjer som hjälper samhället att strukturera och dela upp roller.

Sociala konstruktioner: Exklusivitet och redundans i det moderna samhä

I en snabbt föränderlig värld är begreppen redundans och exklusivitet inte så mycket objektiva egenskaper som kraftfulla riktlinjer som hjälper samhället att strukturera och dela upp roller. Införandet av dessa begrepp i det sociala medvetandet gör det möjligt att skapa en tydlig hierarki, där varje person eller grupp får sin speciella plats, även om dessa egenskaper inte är medfödda, utan resultatet av sociala förväntningar och normer.

I huvuddelen av analysen kan det konstateras att begreppet kreativ redundans ofta står i motsättning till de positiva kvaliteter som finns inneboende i olika samhällsskikt. Till exempel, i ett kapitalistiskt system är arbetarklassen ofta berövad ytterligare, kreativa möjligheter, vilket begränsar dess potential och samtidigt understryker den slutna sociala statusen. En liknande trend manifesteras i religiösa organisationer, där det i stark konkurrens om anhängare blir brådskande att framhäva sin unikhet och originalitet. Här blir mångfalden av val en drivkraft för att stärka identiteten, vilket bidrar till en än större konsolidering av vissa socialt konstruerade bilder.

Sammanfattningsvis kan vi med säkerhet säga att dessa begrepps roll sträcker sig bortom ramen för objektiva egenskaper och förvandlas till ett verktyg för distribution av statusar och bildandet av sociala förväntningar. Ett sådant system gör det inte bara möjligt att tydligt strukturera det sociala utrymmet, utan stimulerar också konstant självbestämmande och livlig konkurrens mellan grupper, vilket gör vårt samhälle dynamiskt och ständigt utvecklas.

Finns det verkligen ett begrepp om exklusivitet eller redundans i samhället?

Efter att ha övervägt citaten kan man dra slutsatsen att sådana begrepp inte är objektiva enheter, utan snarare fungerar som normativa verk eller kriterier genom vilka samhället fördelar sina roller, statusar och förväntade kvaliteter.

En källa går till exempel in i detalj på det faktum att arbetarklassen inte bara saknar en positiv egenskap, utan en hel kreativ redundans som skulle kunna göra den verkligt "enastående":
"Arbetarklassens ställning i det kapitalistiska samhället... Den saknar kreativ redundans." (källa: länk txt)

En annan källa indikerar att grupper som söker bekräftelse på sin unikhet tvingas betona sin exklusivitet i en konkurrensutsatt miljö. Detta är särskilt tydligt bland religiösa organisationer, där de många valmöjligheterna driver dem till behovet av att stärka sin särart:
"Sekten strävar efter självbevarelsedrift och en ökning av antalet anhängare. Men situationen med mångfalden av alternativ för religiösa val driver henne till behovet av att ytterligare betona sin egen exklusivitet och unikhet. (källa: länk txt)

Begreppen exklusivitet och redundans i samhället är alltså snarare socialt konstruerade egenskaper. De används för att bestämma en individs eller grupps plats i en hierarki, vilket gör det möjligt för samhället att fungera på grundval av skillnader och rollfördelning, snarare än som objektiva kvantiteter som är inneboende i en individ eller en grupp i sig.

Stödjande citat:
"Arbetarklassens ställning i det kapitalistiska samhället... Den saknar kreativ redundans." (källa: länk txt)
"Sekten strävar efter självbevarelsedrift och en ökning av antalet anhängare. Men situationen med mångfalden av alternativ för religiösa val driver henne till behovet av att ytterligare betona sin egen exklusivitet och unikhet. (källa: länk txt)