I religionsforskningens turbulenta värld dyker det då och då upp texter som kan skaka om etablerade föreställningar.

Versioner av Jesus: En ny blick mot traditionen

I religionsforskningens turbulenta värld dyker det då och då upp texter som kan skaka om etablerade föreställningar. Barnabas evangelium framställer Jesus inte som en uppstånden Frälsare utan som en inspirerad profet vars gärningar inte åtföljs av en mirakulös återkomst till livet. En sådan tolkning går stick i stäv med de grundläggande dogmerna, där uppståndelsens mirakel intar en central plats.

Forskare som analyserar ursprunget till denna text kommer till slutsatsen att det inte finns någon gammal tradition. Handskrifter från 1500-talet tyder på att originalet tillkom mycket senare än apostolisk tid. Denna omständighet underminerar auktoriteten i Barnabas evangelium och väcker frågor om dess betydelse som historisk källa. Samtidigt fortsätter de traditionella evangelierna att förlita sig på uppståndelsens mirakel och stöder sina vittnesbörd med en tom grav och direkta uppenbarelser av den uppståndne Kristus.

En sådan uppdelning av tolkningar ger inte bara upphov till en tvist om äktheten hos historiska fakta, utan tvingar oss också att ompröva den religiösa erfarenhetens väsen. I den nya tolkningen av Jesus ser vi en förändring av betoningen: förvandlingen av ett gudomligt mirakel till ett exempel på andligt inflytande, vilket illustrerar djup tro och kraften i personligt exempel. Trots alla motsägelser ger detta synsätt en ny impuls till en dialog mellan tradition och nya metoder för att studera tron.

Konflikten mellan traditionell kristen tro och alternativa tolkningar väcker inte bara akademiskt intresse, utan stimulerar också till kritisk reflektion över Jesu historia och andliga uppdrag, vilket ger utrymme för frågor och vidare forskning.

Hur behandlas profeten Jesu person och gärningar i Barnabas evangelium, och hur skiljer sig denna syn från den traditionella uppfattningen om hans uppståndelse?

Svar:

Enligt diskussionerna i de presenterade studierna skiljer sig behandlingen av profeten Jesu person och gärningar i Barnabas evangelium avsevärt från traditionell kristen tro på uppståndelsen. Huvudpoängen i tolkningen av Barnabas evangelium är att denna text inte är baserad på en gammal texttradition, utan erkänns av forskare som en förfalskning. Jesu person framställs alltså inte som en gudomlig Frälsare som uppstått från de döda, utan snarare som en profet som utför sina gärningar inom ramen för gudomlig inspiration, men utan den centrala uppståndelsehändelse som är hörnstenen i traditionella föreställningar.

Detta bekräftas av slutsatsen att Barnabas evangelium inte har några autentiska historiska rötter, eftersom "den tidigaste handskrift som vi känner till finns på italienska... inbunden i turkiskt läder... gjordes under den första tredjedelen av 1500-talet" – vilket indikerar frånvaron av en tidig texttradition (källa: länk txt). Denna situation står i skarp kontrast till traditionell tro, där Jesu uppståndelse tolkas som en mirakulös händelse, bekräftad av vittnesbörden om den tomma graven och den uppståndne Kristi framträdanden för sina efterföljare. En källa säger till exempel: "Uppståndelsens mysterium är beseglat för dem som utforskar det. I Kristi grav återstod endast begravningssvepningarna som vittnar om den autentiska tre dagar långa begravningen av Livgivaren. (källa: länk txt).

Medan de traditionella evangelierna betonar uppståndelsens övernaturliga faktum och dess betydelse för människans frälsning, föreslår Barnabas evangelium att man omprövar Jesu roll och ser honom som en vanlig profet som handlar i enlighet med Guds vilja, men utan en mirakulös återkomst till livet efter döden. Denna distinktion förändrar inte bara innebörden av hans handlingar, utan separerar också i grunden idén om hans mission från det centrala elementet i den traditionella kristna läran om uppståndelsen.

Stödjande citat:
"Forskarnas forskning (J. Slomp, L. B. Jones, D. Sox, J. Jaumier, J. Gilchrist et al.) bevisat att det så kallade "Barnabasevangeliet" (EB) är en förfalskning. Samma slutsats dras av V.V. Saltanova... bindningen gjordes under den första tredjedelen av 1600-talet." (källa: länk txt)

"Uppståndelsens mysterium är förseglat för dem som söker den. I Kristi grav återstod endast begravningssvepningarna som vittnar om den autentiska tre dagar långa begravningen av Livgivaren. Dagen för Kristi uppståndelse är oerhört betydelsefull för mänskligheten..." (källa: länk txt)