Att vara och att leva: en dynamisk syn på tillvaron

I den moderna världen får filosofin ny energi och förvandlar begreppen varat och existens till en levande, ständigt föränderlig verklighet. Idag ser vi hur meningen med livet går bortom en enkel statisk existens: livet är en aktiv process där varje ögonblick ger en chans till inre transformation. Från den materiella till den djupt metafysiska nivån får varats manifestationer mening genom ständig rörelse, vilket utvidgar gränserna för vår perception och gör varje val ödesdigert.

Vi konfronteras med idén att en sann person inte bara är en uppsättning egenskaper eller en statisk enhet, utan ett levande, integrerat subjekt som aktivt lever sin existens. Det är i denna ständiga strävan efter självförverkligande och meningsfulla val som nyckeln till att förstå vår unikhet ligger. Ett liv fyllt av oro, rädsla och ansvar formar inte bara vårt "jag", utan låter oss också ständigt närma oss det högsta idealet eller tvärtom röra oss bort från det.

Således hävdar den moderna filosofin att varandets väsen inte låter sig rationaliseras strikt, utan bestäms av livsprocessernas rikedom och komplexitet. Energin som följer med ständigt varande ger oss möjlighet att möta förändring och finna djup mening även i tillfälliga upplevelser. Dessa är inte bara abstrakta reflektioner, utan en inspirerande utmaning att leva medvetet, djärvt och ansvarsfullt och acceptera livets alla komplexiteter och glädjeämnen.

Hur kan vi tolka begreppen existens och varande i den moderna världen?

I den moderna världen kan begreppen existens och varande tolkas som två sammanhängande, men samtidigt olika aspekter av det mänskliga tillståndet. Å ena sidan behandlas tillvaron som en process där olika nivåer av varande får sin mening, från konkreta, övergående manifestationer till en mer "substantiell" och metafysisk nivå. Således, som noteras i en av källorna, "bejakas existenser ganska ofta med olika betydelser av deras existens, så att om det i förhållande till en varelse bekräftas meningen av objektiv-metafysisk, substantiell existens, så bekräftas i förhållande till en annan varelse endast den faktiska existensen av ett övergående fenomen" (källa: länk txt).

Å andra sidan ägnar den moderna tolkningen stor uppmärksamhet åt det faktum att människan inte är begränsad till ett statiskt tillstånd eller essens. Tonvikten ligger istället på en aktiv, dynamisk upplevelse av livet, där en person inte uppfattas som ett objekt, utan som ett "levande integrerat subjekt" som upplever och lever sin unika existens genom ständig handling och personligt blivande. Det är detta synsätt som återspeglas i Heideggers idé, som hävdar att "människans substans är existens för henne. Det som är viktigt är varandets existens, och inte bara varandets essens. Existenz bör ges företräde över Essenz" (källa: länk txt). Detta tillvägagångssätt betonar att varande är något som ständigt formas i processen av livserfarenhet, är oförutsägbart och är nära relaterat till upplevelsen av rädsla, ansvar och ansvar för ens val.

Dessutom sker en förskjutning av tyngdpunkten från kognitiva kategorier till definitionen av varande genom livsprocesser och föränderlighet. Det är i detta sammanhang som det sägs att "mänsklig existens är ett ständigt blivande, ett ständigt närmande till den gudomliga prototypen eller en avvikelse från den. Den jordiska existensen är självförverkligandets fält" (källa: länk txt). Förståelsen av varat i den moderna världen innebär således att det är resultatet av ett komplext samspel mellan många faktorer som inte så mycket återspeglar en universell, oföränderlig essens som en kvalitativt föränderlig och individuell manifestation av livet i tiden.

Således kan man säga att den moderna filosofiska tolkningen skiljer mellan två nivåer: existensen som en aktiv och dynamisk manifestation, att vara "i världen" med dess ständiga förändringar, och varat som en aspekt till vilken det är omöjligt att fullt ut förklara vår rationella kunskap, eftersom den innebär djupa, existentiella upplevelser och subjektets ständiga tillblivelse.

Stödjande citat:
"Den olika innebörden av deras existens bekräftas ganska ofta, så att om man i förhållande till ett väsen bekräftar betydelsen av en objektivt-metafysisk, substantiell existens, så bekräftas i förhållande till en annan varelse endast den faktiska existensen av ett övergående fenomen" (källa: länk txt)

"Människans substans är existens för henne. Det som är viktigt är varandets existens, och inte bara varandets essens. Existenz måste ges företräde framför Essenz. Heidegger skapar en filosofi om existensen, inte en filosofi om väsendena. Dasein i världen uppenbarar sig för Heidegger som omsorg, och den är skrämmande. Rädsla är världen själv. Att vara i världen är redan ett fall." (källa: länk txt)

Därför är den mänskliga existensen ett ständigt tillblivelse, ett ständigt närmande till den gudomliga prototypen eller en avvikelse från den. Den jordiska tillvaron är självförverkligandets fält. Det finns många faktorer som gör eller förstör en person..." (källa: länk txt)