Vägen till frihet genom verket

Preload

Breadcrumbs

20.03.2025

Strävan efter objektivitet

I dagens värld förespråkar många användningen av rigorösa, verifierbara metoder för att bekräfta sanningen i påståenden. Anhängare av detta tillvägagångssätt är övertygade om att endast tillit till logik, vetenskap och empirisk verifiering kan ge en tillförlitlig uppfattning om verkligheten. När de deltar i en dialog avvisar de argument som enbart bygger på personlig erfarenhet eller traditionella övertygelser, eftersom sådana argument ofta inte kan verifieras och kan leda till självbedrägeri. Denna kritik betonar vikten av oberoende verifiering av fakta och påståenden, eftersom sanningen i en ståndpunkt inte bestäms av personliga övertygelser, utan av rigorös rationell forskning. Ett sådant tillvägagångssätt bidrar inte bara till att övervinna illusioner, utan bidrar också till utvecklingen av en sund och konstruktiv offentlig dialog, där varje argument måste stå sig över tid och objektiva kriterier.
Varför förkastar ateister, som kräver bevis, ofta de argument som läggs fram och kallar dem självbedrägeri eller autosuggestion?
Ateister insisterar på att bevis ska baseras på objektiva, logiskt sunda metoder och empirisk verifiering. De anser att argument baserade på subjektiv erfarenhet eller traditionella övertygelser inte uppfyller dessa strikta kriterier, och därför kritiseras de som exempel på självuteslutning eller autosuggestion eftersom de inte klarar testet av rationella metoder.

Läsa mer

20.03.2025

Hur förhåller sig vetenskapen i allmänhet och teologin (eller begreppet Skaparen) till varandra i frågor om bevis och tro, med tanke på kritiken av argument?

Vetenskap och teologi intar olika, om än kompletterande, ståndpunkter i frågor om evidens och tro. Som Fedotov noterade, omfattar tron de frågor som inte lämpar sig för standardtestning med vetenskapliga metoder, medan kritik tvärtom tillämpas på uttalanden relaterade till sfären av sensorisk erfarenhet och historiska fakta. Han skriver att "tron rör de frågor som inte är föremål för vetenskapens bedömning", och allt som händer "i tid och rum" kan betraktas både ur trons synvinkel och ur den objektiva kunskapens synvinkel (källa: 1267_6330.txt).

Läsa mer

20.03.2025

Vad är de kristnas syfte när det gäller ateistisk kritik?

Den ateistiska kritiken ser de kristnas öde som idén om att försöka förvärva gudalika andliga värden redan på denna jord och att tro på kroppens fysiska uppståndelse, som lovar evigt liv i Gud. Enligt kritiker är detta synsätt inte bara baserat på idéer som motsäger rationalismens principer och empirisk verifikation, utan motsäger också grunderna för den så kallade ateistiska humanismen.

Läsa mer

20.03.2025

Varför anses det ibland olämpligt att nämna vetenskapliga argument i diskussioner om religiösa frågor?

I religiösa debatter ses vetenskapliga argument ibland som irrelevanta eftersom deras användning innebär tillämpning av metoder och kriterier som är utformade för att empiriskt studera världen, snarare än att belysa religionens väsentliga, andliga sanningar. Diskussionen om religiösa frågor behandlar frågor om tro, uppenbarelse och andlig erfarenhet, som inte lämpar sig för experimentell bekräftelse. Övergången till att använda vetenskapliga data i en kontext som domineras av trons och traditionens motivation kan således uppfattas som ett försök att reducera djupa andliga frågor till det vetenskapliga tänkandets snäva ram.

Läsa mer

20.03.2025

Hur avslöjas kriterierna för att skilja mellan gott och ont i etiska begrepp som går bortom empiriska observationer och betonar den ontologiska grunden för moraliska värden?

Etiska begrepp som vädjar till den ontologiska grunden för moraliska värden betraktar inte skillnaden mellan gott och ont som ett resultat av empiriska observationer, utan som något som är rotat i existensens själva natur och förnuftets grundläggande attityder. Kriterierna för att skilja mellan gott och ont utgår alltså från föreställningen att det goda är en ovillkorlig norm för liv och verksamhet, det vill säga, det är redan i början av distinktionen fastställd som ett ideal som det moraliska medvetandet strävar efter. Till exempel, som noteras i en av källorna, "innehåller den mycket ursprungliga distinktionen mellan gott och ont redan idén om gott eller gott, utan några begränsningar, som innehåller en ovillkorlig norm för liv och aktivitet" (källa: 1259_6294.txt). Detta innebär att moralisk skillnad inte bara är en villkorlig bedömning av empiriska fakta, utan en återspegling av ett djupt, ontologiskt motiverat värde.

Läsa mer

1
2
3
4
5
6