Vår nuvarande syn på moral visar att den är ett system av principer som kräver att vi sätter de högsta värdena – vänlighet, ärlighet och uppriktighet – framför personlig vinning.

Sensmoral: Konsten att vara osjälvisk omtänksam

Vår nuvarande syn på moral visar att den är ett system av principer som kräver att vi sätter de högsta värdena – vänlighet, ärlighet och uppriktighet – framför personlig vinning. Dessa idéer säger att sann handling bör vara till nytta för andra, inte för materiell eller personlig vinning.

Ur Kantems filosofiska synvinkel är det vår plikt att inte uppfatta varje person som ett medel för att uppnå våra egna mål, utan som ett självständigt värde som förtjänar respekt. En sådan inställning kan avskräcka oss från handlingar, även om de utlovar avsevärda materiella fördelar, eftersom sann moral inte avgörs av individens bästa, utan av osjälviska avsikter och omsorg om andra.

Om man lägger till Schopenhauers kraftfulla röst kan man hävda att grunden för moraliskt beteende är uppriktig medkänsla. Sann vänlighet föds just när vår önskan att hjälpa andra går bortom egenintresse och blir ovillkorlig. Det finns alltså tre huvudkomponenter som är viktiga för sann moral: uppfattningen om varje person som ett mål i sig, en uppriktig och osjälvisk önskan att göra gott och en uppriktig omsorg som går utöver alla materiella frestelser.

Denna energi av osjälviskhet och djup respekt för andra driver oss varje dag att välja en väg där ädelhet inte bestäms av vinst, utan av det sanna värdet av mänsklig existens.

Vilka moraliska principer kan få en person att avstå från vissa handlingar, även om det sker för stor materiell vinning?

Svaret bygger på förståelsen av moral som ett system av principer som kräver att en person sätter de högsta värdena – omsorg om andra, ärlighet och uppriktighet – framför sin egen materiella vinning. Sådana principer säger att en handling först och främst ska utföras för att det är bra för andra och inte för personlig vinning eller nöje.

Enligt Kant är alltså det högsta moraliska kravet att vi behandlar vår nästa inte som ett medel för att nå ett mål, utan som ett mål i oss själva. Det betyder att även om något lovar en stor materiell fördel, kommer en person att vägra en sådan handling om den bygger på att utnyttja andra enbart för sina egna intressen. Som nämnts:
"Kant framställde som den högsta moraliska principen kravet att vi behandlar vår nästa som ett mål i oss själva och inte som ett medel. Så tolkade han budet: 'Du skall älska din nästa som dig själv.' Men Kant var ogift, han var en munk i världen, han var en andlig girig." (källa: länk txt)

Dessutom har moraliska handlingar ett verkligt värde endast när deras motiv är en osjälvisk önskan att gynna andra och inte att uppnå subjektiv njutning, undvika straff eller söka materiell vinning. Denna tes betonar att moral inte bestäms av nyttan för individen, utan av det högsta målet – det goda för andra. Detta framgår av följande uttalande:
"Samtidigt kallar vi moralisk en handling, vars motiv inte är förväntan på subjektiv njutning eller nytta, inte önskan att undvika smärta eller skada, inte önskan att bevisa för andra och sig själv att man är viktig, inte rädslan för eventuell bestraffning eller önskan om beröm, utan den oegennyttiga önskan om andras bästa." (källa: länk txt)

Etiska system som Schopenhauers hävdar också att grunden för sann moral är medkänsla. Enligt hans åsikt blir vänlighet och uppriktig empati för andra det bidrag som uppväger eventuella materiella fördelar, eftersom det sanna moraliska värdet ligger i en osjälvisk attityd och omsorg om andra:
"Etik, enligt Schopenhauer, bör uteslutande baseras på medkänsla; Den moraliska lagen kommer då att 'läggas till av sig själv'." (källa: länk txt)

Moraliska principer som kan få en person att vägra att handla även om det är till stor materiell nytta är bland annat:
1. Principen att en person bör behandla andra som ett mål i sig själv (Kant).
2. Idén om en osjälvisk strävan efter andras bästa, där ens egen njutning eller materiella vinning inte spelar en avgörande roll.
3. Ett etiskt system där medkänsla och omsorg om andra blir den främsta drivkraften som överträffar den materiella världens intressen (Schopenhauer).

Stödjande citat:
"Kant framställde som den högsta moraliska principen kravet att vi behandlar vår nästa som ett mål i oss själva och inte som ett medel. Så tolkade han budet: 'Du skall älska din nästa som dig själv.' Men Kant var ogift, han var en munk i världen, han var en andlig girig." (källa: länk txt)

"Samtidigt kallar vi moralisk en handling, vars motiv inte är förväntan på subjektiv njutning eller nytta, inte önskan att undvika smärta eller skada, inte önskan att bevisa för andra och sig själv att man är viktig, inte rädslan för eventuell bestraffning eller önskan om beröm, utan den oegennyttiga önskan om andras bästa." (källa: länk txt)

"Etik, enligt Schopenhauer, bör uteslutande baseras på medkänsla; Den moraliska lagen kommer då att 'läggas till av sig själv'." (källa: länk txt)