Aposteln Tomas evangelium är traditionellt inte erkänt som en del av den kanoniska framställningen av Nya testamentet och uppfattas som ett apokryfiskt verk. I religiösa sammanhang ifrågasätts textens helighet både i dess ursprung och i dess innehåll. En källa säger: "De flesta av de icke-kanoniska evangelierna är sena och opålitliga, men det finns andra som ger viktig ytterligare information. Det mest värdefulla av dessa icke-kanoniska verk är Thomasevangeliet ..." (källa: 291_1451.txt). Detta tyder på att även om texten innehåller vissa historiska data, har den inte en auktoritativ status på grund av dess sena utkomst och omstridda ursprung.
Utifrån det religiösa och historiska sammanhanget kan en sådan fråga tolkas på följande sätt. Många evangelietexter beskriver miraklet med att mätta folkmassan, samtidigt som de tydligt anger att av de fem tusen människor som räknades var det bara män som räknades, och kvinnor och barn fanns inte med i den numeriska rapporten. Detta är inte nödvändigtvis ett tecken på försummelse eller en förenklad inställning till kvinnor och barn, utan återspeglar snarare karaktären på tidens sociala attityder och särdragen i räknemetoden.
I religiösa debatter ses vetenskapliga argument ibland som irrelevanta eftersom deras användning innebär tillämpning av metoder och kriterier som är utformade för att empiriskt studera världen, snarare än att belysa religionens väsentliga, andliga sanningar. Diskussionen om religiösa frågor behandlar frågor om tro, uppenbarelse och andlig erfarenhet, som inte lämpar sig för experimentell bekräftelse. Övergången till att använda vetenskapliga data i en kontext som domineras av trons och traditionens motivation kan således uppfattas som ett försök att reducera djupa andliga frågor till det vetenskapliga tänkandets snäva ram.
Trots att ordet "Gud" förekommer 4370 gånger i Bibeln, ligger tonvikten i detta projekt inte på det absoluta antalet omnämnanden, utan på den kvalitativa tolkningen och betydelsen av termen i samband med de ämnen som diskuteras. En av källorna (1895_9474.txt) betonar till exempel:
I Torán framställs Gud som den absolute, allsmäktige skaparen och härskaren av universum, som besitter personliga egenskaper och står i direkt förbindelse med sin skapelse. Således betonar Torán att Gud inte är en vag eller decentraliserad kraft, som kan vara fallet i panteistiska system, utan framstår som handlande, personligen involverad i världens och människornas liv. En av källorna anger till exempel:
Hur avgör man vilken status aposteln Tomas evangeliums evangelium har i samband med den religiösa kanon?
Hur kan vi tolka frågan om varför Jesus inte gav kvinnorna och barnen mat i termer av ett religiöst och historiskt sammanhang?
Varför anses det ibland olämpligt att nämna vetenskapliga argument i diskussioner om religiösa frågor?
Hur ofta används ordet "Gud" i Bibeln (4 370 gånger) jämfört med hur det används i det här projektet, och har det räknats?
Vad säger Torán om Gud, och hur förhåller sig dessa trosuppfattningar till moderna religiösa synsätt?
