Den ortodoxa läran hävdar att den mänskliga existensens fullhet är omöjlig utan Skaparens erkännande och förståelse av den högsta andliga verkligheten. Ur denna synvinkel leder förnekandet av Gudomen, som utgör grunden för den ateistiska världsbilden, till det faktum att en ateists liv ser begränsat, ofullständigt ut, utan den huvudsakliga källan till sant förnuft och andlig fullhet.
I kritiska eller osäkra situationer baseras den optimala lösningen ofta på flera nivåer av strategisk analys. För det första är det viktigt att tillämpa ett holistiskt moraliskt synsätt, när valet inte är begränsat till rationell och utilitaristisk beräkning, utan tar hänsyn till hela uppsättningen av konsekvenser, även de som kan uppstå oavsiktligt. Således, som noterats i en av källorna, bör beslutet inte fattas genom "kall" beräkning, utan bör baseras på förståelsen att passivitet kan vara ännu mer katastrofalt, och att den valda vägen är den enda moraliskt förpliktande, även om det finns negativa sidor.
Bristen på logik i resonemang leder till det faktum att beslutsprocessen förlorar sitt pålitliga stöd, och själva rättfärdigandet av valet förvandlas till en uppsättning slumpmässiga, ytliga bedömningar. När sinnet inte vägleds av systematisk analys och rigoröst förnuft blir det sårbart för ett utilitaristiskt tillvägagångssätt där endast omedelbara fördelar eller skador tas med i beräkningen, och komplexa moraliska och långsiktiga konsekvenser lämnas ur sikte. En sådan situation kan leda till destruktiva beslut, när den utilitaristiska rationaliteten blir ett mål i sig och sliter bort förnuftet från en djup och omfattande bedömning av situationen.
Att äta en stor fläskkotlett i detta sammanhang ledde inte till några negativa konsekvenser, främst för att själva ätandet sågs som en livsnödvändighet och en del av en kulturell och ekonomisk praxis, snarare än som ett brott mot något strikt förbud som medför omedelbar skada. Ett av fragmenten («829_4141.txt") berättar hur kött användes rationellt och nästan uteslutande på helgdagar, när det sällan äts, vilket gjorde det möjligt att förhindra överdriven konsumtion och upprätthålla en balanserad kost – "... Men det åts väldigt sällan, på helgdagar, annars hade det inte räckt till åtta personer länge.
Försvagningen av traditionella kulturella institutioner och förlusten av moralisk kompass leder till att en person börjar leta efter nya sätt att hävda sig och samtidigt fatta mer riskfyllda beslut. Tidigare har religiös kultur och traditionella värderingar format idéer om vad moral är, och satt en absolut riktlinje för beteende och världsbild. När dessa grundvalar urholkas försvinner den vanliga grunden för moral, och en person måste kompensera för inre tomhet och en känsla av förlust, vilket ofta leder till ett sökande efter självhävdelse genom en demonstration av styrka eller en önskan om makt.