Världens öde framställs, enligt det anförda materialet, som ett resultat av en gudomlig plan, som är grundad på en historisk händelse som är avgörande för utvecklingen och fullbordandet av den temporära världen. En av källorna säger att hela världen är som om den vore "sammansatt" enligt idén om korset, det vill säga att döden på korset är utgångspunkten för den berättelse som leder fram till den slutliga domen:
I den kristna traditionen betraktas uppriktig omvändelse inte bara som en vädjan till Gud med en bön om förlåtelse, utan också som en djup inre brytning som föregår den sanna födelsen igen, det vill säga en människas andliga förnyelse. När omvändelse tas på allvar och åtföljs av sann ödmjukhet sker "dödens och uppståndelsens mysterium", under vilket den gamla, köttsliga människan dör och en ny, född av Anden, kommer till världen. Det är viktigt att skilja en sådan omvandlingsprocess från ett liv som enbart bygger på köttsliga begär – det är genom uppriktig omvändelse som en person går in i ett nytt liv och får möjlighet att bli bärare av andliga gåvor. Med andra ord, om omvändelsen inte har en djup inre förvandling som vittnar om att bli född på nytt, då förblir en person en fånge i den jordiska naturen och tar inte emot den andliga förnyelsens fullhet, som uttrycks i frånvaron av den Helige Andes gåvor.
Svaret på frågan om det är möjligt att lära sig att göra ett "Leap of Faith" vid en viss ålder, samt vilken betydelse det har för livet efter döden, kan hittas genom att analysera de reflektioner som presenteras i det citerade materialet.
Baserat på det material som presenterats är det tydligt att idén om att det efter döden finns en viss grundläggande uppdelning av en person i kropp och själ har sina egna nyanser. Vissa källor indikerar att kroppen och själen existerar separat, men i ett defekt, underlägset tillstånd i väntan på den efterföljande uppståndelsen, medan andra fokuserar på deras oskiljaktiga samband som komponenter i en enda helhet.
Enligt ovanstående material kan man hävda att Herren verkligen fastställer tidpunkten för varje människas död, och att det sker i strikt överensstämmelse med hans allvisa plan. Som en av källorna säger, inträffar döden när livets gränser, som bestämdes för varje person genom "Guds goda och rättfärdiga dom", är uppfyllda. Det vill säga, en människas liv har en förutbestämd period, som endast Gud känner till, och denna period kommer inte att förändras i någon riktning: "döden kommer när livets gränser är uppfyllda, vilka ursprungligen bestämdes för alla genom Guds goda och rättfärdiga dom." Endast Gud förutser på avstånd och vet i förväg genom sitt allvetande den exakta timmen för varje skapad varelses avfärd..." (Källa: 70_347.txt, sida: 223).
Vad är världens öde, och vilken roll spelar Gud när det gäller att förhindra möjliga irreparabla händelser?
Vad är sambandet mellan uppriktig omvändelse och frånvaron av den Helige Andes gåvor och tanken på att födas på nytt i den kristna traditionen?
Är det möjligt att lära sig att göra ett "Leap of Faith" vid en viss ålder, och vilken betydelse har det för livet efter döden eller uppfattas det som fiktion?
Är det nödvändigt för Gud att dela upp en människa efter döden i kropp och själ?
Bör vi anta att Herren tar en människas liv strikt inom den tilldelade tiden, varken tidigare eller senare?
We use cookies to ensure you get the best experience on our website.
Learn more.
