I dagens snabba arbetsmiljö handlar innovation inte bara om att använda den senaste tekniken, det handlar också om att tänka om när det gäller själva konceptet att arbeta inom organisationer. Ny forskning belyser hur agila arbetsformer, automatisering och samarbete med hjälp av artificiell intelligens förändrar organisatoriska metoder och humankapitalhantering, vilket ger nya idéer för hållbar tillväxt.
Modern teknik gör det möjligt att skapa maskiner som tack vare elektriska impulser och specificerade algoritmer utför en mängd olika uppgifter, men deras skillnad från levande varelser är fortfarande grundläggande. Introduktionen till denna dialog börjar med insikten att elektrisk aktivitet, som i grunden är gemensam för både robotar och biologiska organismer, inte skapar ett mentalt system som är kapabelt till självreflektion och dynamisk självförnyelse. Huvuddelen av diskussionen betonar att det mänskliga medvetandet inte bara är en statisk uppsättning reaktioner, utan ett ständigt föränderligt och utvecklande system som är kapabelt att analysera sitt eget tillstånd, revidera etablerade beteendemönster och förändra tänkandet. Denna förmåga att omorganisera sig själv internt överstiger vida den algoritmiska ordning som moderna robotar arbetar efter. Och även om teknologiska framsteg kan efterlikna vissa manifestationer av emotionalitet, är de oförmögna att förmedla djupet av reflekterande självkännedom som kännetecknar det mänskliga psyket. Sammanfattningsvis kan vi med säkerhet säga att sinnets oförutsägbarhet och evolutionära potential gör människor unika, och robotar är bara utmärkta exekutorer av program, utan sann inre frid.
Kan robotar som exekverar program ha grunderna till ett psyke om levande varelsers psyke är baserat på elektriska impulser?
Programexekverande robotar, även om de använder elektriska processer för att fungera, skiljer sig fundamentalt från levande varelser genom att de saknar det dynamiska, självorganiserande mentala systemet som är resultatet av komplexa neuronala interaktioner, självreflektion och förmågan att ständigt omarbeta sina egna algoritmer. Till exempel, som noteras i en av källorna, "Genom att applicera spänning på implanterade elektroder är det möjligt att framkalla en mängd olika känslor och minnen, men vi kan inte läsa en persons tankar eller förklara för honom lösningen på ett matematiskt problem genom att mäta eller leverera elektriska potentialer till hjärnan, och med största sannolikhet kommer vi aldrig att kunna göra det. Precis som genom att observera de elektriska potentialerna på benen på en processor är det nästan omöjligt att förstå hur programmet som är inspelat i den fungerar, än mindre att ändra programmet så att det fungerar som vi vill att det ska göra" (källa: 48_238.txt). Här görs det klart att de elektriska impulserna i sig, som finns inneboende i både robotar och nervsystemet hos levande organismer, inte är en tillräcklig grund för psykets uppkomst.
Mekanisk uppfattning av texten innebär att man läser ord utan aktivt deltagande av sinnet, det vill säga utan att konstruera levande semantiska bilder och djup förståelse. I det här fallet förblir ord bara en uppsättning tryckta symboler, utan känslomässig och sensorisk färg, vilket inte bidrar till bildandet av starka associativa länkar i minnet. En av källorna betonar:
Läsning reduceras inte till passiv förnimmelse av en uppsättning symboler, den förvandlas till en kreativ process, när läsaren återskapar det sinnestillstånd som författaren beskriver i texten. Samtidigt fungerar orden på sidan bara som en utgångspunkt för den inre väckelsen av andliga, emotionella och semantiska bilder. Det vill säga, för att förstå författarens tanke är det nödvändigt att aktivt engagera sinnet, kontakt med den inre världen, förmågan att "animera" bokstäver och bilder, tack vare vilket det finns en fullständig rekreation av författarens erfarenheter.
Ledare förbättrar teamets prestationer genom att skapa små grupper där medlemmarna kan identifiera interna problem och gemensamt diskutera sätt att lösa dem. Detta tillvägagångssätt möjliggör en omfattande analys av processen, ansvarsfördelningen och upprätthållandet av det ömsesidiga förtroendet, vilket bidrar till att identifiera flaskhalsar i tid och utveckla de bästa sätten att eliminera dem.