En sann förståelse av den heliga texten är förknippad med själens rening, eftersom det bara är genom inre renhet som en person kan se sina syndiga fläckar och känna igen dem och avsäga sig dem. Utan denna inre vision blir läsningen av Skriften ytlig, eftersom sinnet fördunklas av tyngden av orenade passioner och rättfärdiganden.
Den intuitiva uppfattningen av andlig skönhet ses som nyckeln till frigörelse från den vardagliga, begränsade förståelsen av världen, eftersom den inte är beroende av rationellt resonemang eller logik, som ofta förankrar vår vanemässiga syn på verkligheten. Istället för att analysera och utvärdera fenomen med det vanliga sinnet, känner en person som är i samklang med det högre sinnet – intuitionen – direkt en djup koppling till skönhetens sanna essens. Denna uppfattning, som verkar direkt på hjärtat, gör det möjligt för en att uppleva ett tillstånd av rening och förädling, vilket öppnar vägen för förverkligandet av djupare och mer universella sanningar som inte lämpar sig för vanlig rationell analys.
Den andliga skönhetens förvandlande kraft, förkroppsligad i Guds Moders avbild, verkar främst genom att själen renas från syndiga böjelser och genom att önskan om hög moralisk fulländning väcks. Dess inflytande manifesterar sig genom en process i flera steg, där en person, efter att ha insett sin syndfullhet, börjar uppleva omvändelse, och en beröring av den strålande nåden som utgår från Henne blir en stimulans för inre förnyelse.
Själens andliga skönhet manifesterar sig som ett inre tillstånd baserat på mognad av dygder, harmoni med sig själv och visdom, och det är detta tillstånd som bidrar till personlig tillväxt, förvandlar en person från insidan och leder honom till vägen till djup andlig insikt. När en person strävar efter att utveckla sin inre skönhet, renar han hjärtat från passioner och fylls med nådens ljus. Sådant ljus lyser inte bara upp hans egen väg, utan gör honom också till ett exempel för andra och bidrar till manifestationen av de högsta mänskliga egenskaperna.
Den kontinuerliga förnyelsen av den inre, andliga människan förstås som en process i vilken den inre världen, närd av nådefyllda influenser, genomgår ständig rening och tillväxt av andliga kvaliteter. Ett citat från källan 1106_5528.txt säger att när "den yttre människan pyr" – det vill säga står inför livets prövningar, försakelser och sorger – förnyas tvärtom hennes inre värld varje dag. Denna förnyelse sker "genom tro, hopp, nitälskan", med prövningar och lidanden som fungerar som ett slags "eld" i vilken själen renas och blir som guld som har passerat genom elden. En sådan förnyelseprocess bidrar till utvecklingen av andliga kvaliteter genom att tron stärks, genom att vördnadsfull gudsfruktan väcks, samvetet upplyses och genom att man avstår från världsliga fasthållanden.