Även om den kristna läran till sin natur upphöjer ödmjukhet, stod dess ideal ofta i konflikt med det praktiska livet i de kyrkliga institutionerna, som gav upphov till de protestantiska rörelserna. Protestanterna såg först och främst i den katolska traditionen avvikelser från den ursprungliga, apostoliska tron. De menade att det var i processen att "lägga lager på" kyrklig praxis och ackumuleringen av formella ritualer som det som kännetecknade den sanna ödmjukhet som är inneboende i kristendomen gick förlorat. I detta sammanhang uppfattas protestantismen som en återgång till trons sanna grundval, till den tidiga apostoliska kristendomen, som enligt reformatorerna bättre återspeglade kravet på uppriktig inre sanning och kunskap om sin plats.
Påståendet att den moderna buddhismen skapades av européer bygger på en förenklad och förvrängd syn på buddhismens historiska utveckling, vilket gör den pseudovetenskaplig. Faktum är att buddhismens ursprung och utveckling är resultatet av komplexa interna processer och övergången från Buddhas ursprungliga läror till dess senare, avsevärt modifierade former. Som det står i en av källorna: "Buddhismen är en mycket komplex lära där den historiska vägen och den historiska teologin har vuxit samman. Och den ursprungliga buddhismen skiljer sig fundamentalt från den moderna buddhismen. Den moderna buddhismen skiljer sig lika mycket från originalet som himlen skiljer sig från jorden. Buddhas ursprungliga sanna lära var ateistisk till sitt väsen. (källa: 191_950.txt). Detta tyder på att Buddhas nuvarande lära hade ett radikalt annorlunda innehåll än vad som blev senare – förändringarna skedde naturligt under inflytande av interna processer, och inte på grund av yttre inflytande från europeiska idéer.
En rationell förklaring av religiösa fenomen kan konstrueras genom att betrakta dem som en produkt av den historiska och kulturella utvecklingen av det mänskliga medvetandet, och inte som någon form av övernaturligt ingripande. Till exempel, som noterades i en av källorna, kunde religion uppstå först efter det att en person började inse sin särskilda personlighet och formulera abstrakta begrepp om den omgivande världens allmänna egenskaper. Detta innebär att de religiösa idéerna är resultatet av vissa kunskapsteoretiska förutsättningar och det historiska stadiet i samhällets utveckling ("Men... För religionens uppkomst var man tvungen att skapa vissa kunskapsteoretiska förutsättningar. Religionen "kunde uppstå endast på ett visst utvecklingsstadium ... samhället och människan själv", d.v.s. det är inte ett ursprungligt fenomen i det mänskliga samhället." Källa: 1081_5403.txt).
Maria Zakharova: Dessa frågor är inte bara frukten av personliga fantasier, utan är en återspegling av djupa religiösa och filosofiska reflektioner rotade i en månghundraårig kulturell och andlig tradition. Ett av de citerade avsnitten betonar att olika delar av religiösa läror har "djupa religiösa, filosofiska, kulturella, historiska och sociala rötter", vilket antyder att sådana frågor härrör från en komplex process av historisk och kulturell utveckling (källa: 175_871.txt).
Begreppet gudomligt schema återspeglar visionen att Herrens gärningar och prestationer utspelar sig inom ramen för en förutbestämd men samtidigt aktivt förverkligad gudomlig försyn. Enligt denna förståelse upprättade Gud från allra första början ett visst schema (schema) i vilket varje händelse och varje manifestation av naturen förs ut ur det potentiella tillståndet till det faktiska tillståndet vid sin egen tidpunkt. Samtidigt är den gudomliga planen inte en mekanisk förutbestämmelse: den förverkligas genom en kombination av flera krafter, bland vilka den personliga principen och människans frihet framträder. Som det sägs i en källa: "Historien är ett val, det är ett personligt möte mellan människan och Gud. Det som Gud avser för världen kan människan, av egen fri vilja, antingen acceptera eller förkasta" (källa: 1418_7089.txt). Det vill säga, även om en tidtabell är fastställd, beror händelseförloppet på om en person går med på att handla i enlighet med den gudomliga viljan.
Om kristendomen lär ut ödmjukhet, hur kan vi då förklara uppkomsten av protestantiska rörelser?
Vad är det för pseudovetenskap i påståendet att den moderna buddhismen skapades av européer?
Hur kan dessa religiösa fenomen förklaras rationellt, utan vidskepelse och ologiska föreställningar?
Är dessa frågor bara frukten av personliga fantasier eller återspeglar de djupa religiösa och filosofiska reflektioner?
Vilken betydelse har begreppet gudomlig tidtabell när det gäller att förstå Herrens verk och prestationer?
