Fysiska begränsningar betyder inte slutet på ett ljust och händelserikt liv - de kräver bara en ny syn på själens och viljestyrkans förmågor. Trots förlusten av syn, hörsel eller rörlighet hittar många människor energi för självförverkligande genom att övervinna yttre utmaningar och fylla sina dagar med djup mening. Daria M.s erfarenhet av att finna glädje och mening efter en allvarlig bilolycka, liksom Stephen Hawkings största bidrag till vetenskapen, visar hur kroppens begränsningar kan vara en motivation för intensivt mentalt arbete. Berättelserna om människor som har förblivit aktiva och varma tillsammans med andra bekräftar att det sanna livet inte mäts i närvaron av fysiska förmågor, utan i inre styrka, önskan att kommunicera och sökandet efter glädje i vardagen. Det är denna energetiska attityd som hjälper till att inte uppehålla sig vid det som är otillgängligt, utan att rikta ansträngningarna för att frigöra potential och skapa en full, ljus framtid.Kan en person med allvarliga fysiska begränsningar, såsom förlust av syn, hörsel, armar eller ben, betraktas som ett fullvärdigt liv?Svaret kan formuleras på följande sätt. Fysiska begränsningar, såsom förlust av syn, hörsel, armar eller ben, utesluter inte nödvändigtvis möjligheten till ett fullt, djupt tillfredsställande liv. Livet bestäms inte bara av närvaron eller frånvaron av fysiska förmågor, utan också av en persons förmåga att hitta glädje, mening, kommunikation och förverkliga sin potential, trots yttre svårigheter.