I hjärtat av den eviga kampen mellan gott och ont finns en händelse som förändrade mänsklighetens historia: ingripandet av en ondskefull kraft som ställde människan inför ett viktigt val. Samspelet i detta drama får ett särskilt djup när frestelsen hos det första paret öppnar upp ett oundvikligt test för världen, vilket gör det möjligt för den att förstå den tunna linjen mellan den gudomliga planen och det kaos som lockar människan. I religiös mening är detta inte bara en tragisk vändning, utan en viktig del av en evig process där en högre makt visar att det goda är oövervinnerligt och lämnar utrymme för en konfrontation som har varat i tusentals år. Bakom det utrymme som lämnats för den olycksbådande begynnelsen finns det en vis utformning som gör det möjligt för oss att med tiden ofelbart bekräfta ljusets företräde över mörkret och visa att tvivel och prövningar är en integrerad del av andlig tillväxt. Idealens sammandrabbning betonar alltså inte syndafallets slutgiltighet, utan behovet av en ständig kamp som dämpar tro, förnuft och strävan efter det högsta goda.
Var i stånd att omintetgöra Guds plan för mänskligheten, och hur passar detta in i den religiösa förståelsen av kampen mellan gott och ont?
Med hänsyn till frågan kan följande konstateras. lyckades ingripa i människornas angelägenheter genom att förföra det första paret och därigenom bryta mot det ursprungliga ideal som är inneboende i människans existens. En källa säger: "Efter att ha lyckats förföra det första paret, blev Lucifer övertygad om att Jehova Gud inte är så allsmäktig om han inte har kunnat förhindra detta syndafall för mänskligheten, kronan på sin skapelse..." (Källa: 700_3496.txt, sida: 15). Denna händelse symboliserar ondskans första, men inte slutliga, seger på den mänskliga världens utvecklingsväg.
