Freuds idéer om önskan att vara i harmoni med majoriteten avslöjar mekanismen för massans inflytande genom processen av omedvetet underordnande av en persons inre behov av att anpassa sig till gruppen. Freud hävdade att utvecklingen av folkmassor till stor del beror på människors motivation att agera som andra för att "vara i harmoni med majoriteten". Detta innebär att individen, under trycket av både verkligt och inbillat gruppinflytande, ändrar sitt beteende och sina övertygelser, vilket visar på gruppkonformism. Denna process manifesteras särskilt tydligt genom önskan att följa ledaren och identifiera sig med denne, vilket gör individen mer mottaglig för kollektiva idéer och handlingar än för självständiga beslut.
I processen att identifiera sig med ledaren är det två kompletterande krafter som spelar in. Å ena sidan driver interna psykologiska impulser, såsom en persons önskan att känna tillhörighet och harmoni med majoriteten, individen att följa gruppmodeller för beteende. Freud noterade att "det är vanligt att gruppmedlemmar följer ledaren och till och med identifierar sig med honom", och när en person ger efter för inflytandet av universell handling, förändras hans beteende till förmån för konformitet. Detta tyder på att den interna önskan att anpassa sig till allmänt accepterade normer kan leda till en förskjutning av individuella värderingar mot identifikation med ledaren (källa: 198_986.txt).
En gemensam känsla av solidaritet och enighet, baserad på ett gemensamt mål, spelar en avgörande roll i bildandet av "flockbeteende", eftersom det bidrar till att etablera starka interpersonella band och ömsesidigt stöd mellan gruppmedlemmar. När människor förenas av en gemensam uppgift känner de sig som en del av en enda helhet, vilket ökar deras självförtroende och minskar stress inför osäkerhet. Medlemmarna i en sådan grupp uppfattar det stöd som kommer från enighet och säkerhet, vilket gör det möjligt för dem att samarbeta mer effektivt och agera på ett samordnat sätt och rikta sina ansträngningar mot ett gemensamt mål.
Drömmar och rädslor är tätt sammanflätade i processen att forma vår syn på framtiden och i personlighetsutvecklingen. Drömmar sätter bilden av framtiden, styr vår fantasi och genererar ambitioner som hjälper oss att göra planer och leta efter möjligheter till självförverkligande. Samtidigt påverkar rädslor, som ofta är rotade i tidigare erfarenheter eller förväntningar om ett negativt resultat, hur vi uppfattar den nuvarande situationen och bedömer vår styrka för att uppnå våra mål.
Balansen mellan drömmar och rädslor spelar en nyckelroll i bildandet av personlig utveckling och valet av strategier för beteende i risksituationer. Å ena sidan väcker drömmar och kreativitet lusten till nya prestationer och risker, vilket inspirerar sökandet efter det okända och stimulerande handlingen. Å andra sidan kan rädsla som upplevs i riskfyllda situationer fungera som en varningssignal och skydda mot förhastade steg. Samtidigt är det viktigt att rädslan inte blir en förlamande kraft, utan tar en aktiv form, vilket får en person att vara medveten om möjliga faror och samtidigt känna en attraktion till genomförandet av ambitiösa mål.
