Samhällsförändring och kulturella normer har en avgörande inverkan på hur samhället bestämmer individers status – vem som anses vara en förebild och vem som uppfattas som avvikande eller utanför.
I dagens värld blir processen att ompröva sociala normer en drivkraft för förändring, som avgör vem av oss som anses vara en förebild och vem som är marginaliserad. Studier som genomfördes i slutet av 1900-talet visar hur etablerade föreställningar om normen förändras under inflytande av nya åsikter, vilket gör att begreppet sexuell avvikelse omprövas. Denna dynamik illustrerar att det som en gång uppfattades som patologiskt nu kan integreras i bredare sociala och kulturella ramverk.
Freuds idéer om önskan att vara i harmoni med majoriteten avslöjar mekanismen för massans inflytande genom processen av omedvetet underordnande av en persons inre behov av att anpassa sig till gruppen. Freud hävdade att utvecklingen av folkmassor till stor del beror på människors motivation att agera som andra för att "vara i harmoni med majoriteten". Detta innebär att individen, under trycket av både verkligt och inbillat gruppinflytande, ändrar sitt beteende och sina övertygelser, vilket visar på gruppkonformism. Denna process manifesteras särskilt tydligt genom önskan att följa ledaren och identifiera sig med denne, vilket gör individen mer mottaglig för kollektiva idéer och handlingar än för självständiga beslut.
Gruppdynamik för överlevnad och beslutsfattande ger ett antal unika adaptiva fördelar jämfört med individuellt beteende. Först och främst, ur en sociobiologisk synvinkel, när individer förenas i en grupp, ökar chansen att överleva för varje bärare av en viss adaptiv egenskap avsevärt. Det vill säga, även om en enskild medlem av gruppen kan vara i riskzonen, får gruppen som helhet kollektivt en fördel i överlevnad genom den kollektiva fördelningen av risker och möjligheter till självuppoffring för det gemensamma bästa. Som en av källorna säger:
Den emotionella uppfattningen av världen och beteendestrategin i samband med framtida livsval formas genom en dubbel mekanism där drömmar (som en projektion av hopp och ideal) och rädslor (som en instinktiv varning om möjliga faror) verkar samtidigt, vilket sätter tonen för vår inställning till den framtid som ligger framför oss.
Emotionell uppfattning om framtiden formas i vårt medvetande genom två kompletterande processer som är förknippade med drömmar och rädslor. Å ena sidan uppmuntrar drömmar och fantasi som projiceras i vår uppfattning om framtiden oss att kreativt söka och aktivt tänka om morgondagen. Som anges i dokument "1280_6399.txt":
Samhällsförändring och kulturella normer har en avgörande inverkan på hur samhället bestämmer individers status – vem som anses vara en förebild och vem som uppfattas som avvikande eller utanför.
Hur avslöjar Freuds idéer om önskan att vara i harmoni med majoriteten mekanismen för massans inflytande på individuellt beteende?
Vilka adaptiva fördelar ger gruppdynamik över individuellt beteende när det gäller överlevnad och beslutsfattande?
Hur formar samspelet mellan drömmar och rädslor den emotionella uppfattningen av världen och beteendestrategin i samband med framtida livsval?
Hur formar emotionell perception i samband med drömmar och rädslor vår inställning till framtiden och påverkar vår motivation?
We use cookies to ensure you get the best experience on our website.
Learn more.
