Under sabbatens stränga lagar kräver varje ingrepp i händelsernas naturliga gång särskild försiktighet. Föreställ dig en situation: ett löv eller annat litet föremål faller på kläder som inte är föreskrivna för manipulation under den heliga dagen. I ett sådant ögonblick kan även den minsta rörelse av saken tolkas som ett brott mot principen om att "inte lyfta bördan". Den här regeln betonar vikten av att hålla sabbatsvilan intakt. Diskussioner mellan lärare i den judiska traditionen visar hur subtila skillnaderna i förståelsen av vad som räknas som en börda är i verk, en fråga som kräver noggrant efterlevnad av etablerade föreskrifter. Som ett resultat är ett rimligt och korrekt beslut att vägra alla åtgärder som är relaterade till att flytta föremålet fram till slutet av sabbatsvilan, vilket gör att du kan bevara den andliga atmosfären och hängivenheten till traditionerna. Vad ska du göra om det på sabbaten uppstår en situation där ett löv faller från ett träd på kläder som inte kan manipuleras? Om ett främmande föremål (t.ex. ett löv från ett träd) kommer på kläder som inte kan manipuleras, bör man undvika att ta bort det fram till slutet av sabbaten. När allt kommer omkring kan varje rörelse eller förändring av situationen med ett sådant föremål betraktas som ett brott mot förbudet mot att "lyfta bördan" på sabbaten. Som det påpekas i en diskussion om sabbatslagar: "Befallningen att inte lyfta upp sin börda på sabbatsdagen är inte heller genomförbar. Därför började de judiska lärarna pladdra och säga att de och de skorna är en börda, och att de och de inte är det..." (källa: 1118_5588.txt). Sättet att bete sig i sådana situationer är att lämna föremålet på plats till slutet av sabbatsvilan, och därigenom undvika att bryta mot instruktionerna och inte gå vidare till förbjudna manipulationer.
Baserat på de data som presenteras påverkar rädsla avsevärt den mentala attityden och bestämmer vår inställning till risk, fara och självförverkligande. Rädsla kan ha en dubbel funktion: å ena sidan begränsar den oss genom att färga vår uppfattning om farliga situationer på ett sådant sätt att vi känner oss hopplösa eller till och med paralyserade, och å andra sidan är det känslan av rädsla som kan hjälpa till att mobilisera interna resurser, uppmuntra oss att "ta risker" och på så sätt utveckla kreativt självförtroende och en önskan att övervinna oss själva.
Barns drömmar spelar en nyckelroll i personlighetsbildningen, eftersom de lägger grunden för livsriktlinjer, val av framtida yrke och utveckling av socialt ansvar. När ett barn drömmer om att bli en hjälte eller göra något viktigt för samhället aktiveras dess inre motivationsfaktor och han börjar intuitivt förstå vilken väg han ska välja för att uppnå sina mål. Så, som det står i källan 1345_6720.txt: "Pojken strävar efter att göra något bra, viktigt, socialt betydelsefullt. Men hans drömmar är fortfarande helt barnsliga: det viktigaste är att vara en hjälte, och i vad och hur det kommer att ses senare. En livsplan... uppstår endast när ämnet för reflektion inte bara är det slutliga resultatet, utan också sätten att uppnå det, den väg som en person avser att följa och de objektiva och subjektiva resurser som han kommer att behöva för detta." Den beskriver tydligt att en dröm är en primär impuls som gör att barnet kan tänka inte bara på slutresultatet utan också på processen för att uppnå det, vilket är en viktig del av förberedelsen för självständig aktivitet.
Rädsla har en komplex och dubbel effekt på beslutsfattande och bildandet av en mental attityd. Å ena sidan kan rädsla paralysera våra handlingar och ingjuta tvivel och oro när vi väljer en väg. Samtidigt kan den fungera som en aktivator som driver oss att bedöma situationen mer medvetet och stimulerar sökandet efter säkra alternativ. Det är denna dualitet som återspeglas i hur den färgar vår uppfattning av världen: genom känslomässig färgning formas vår attityd till den omgivande verkligheten, detaljer och accenter som verkar mest betydelsefulla i en viss situation väljs ut.
Emotionell uppfattning om framtiden formas i vårt medvetande genom två kompletterande processer som är förknippade med drömmar och rädslor. Å ena sidan uppmuntrar drömmar och fantasi som projiceras i vår uppfattning om framtiden oss att kreativt söka och aktivt tänka om morgondagen. Som anges i dokument "1280_6399.txt":
