Utifrån den data som presenteras kan man dra slutsatsen att det är den tidiga påverkan av familjen och sociala attityder i barndomen som lägger grunden för bildandet av attityder till riskfyllda handlingar i vuxen ålder. Om ett barn växer upp i en miljö där hans eller hennes personlighet undertrycks eller ignoreras kan detta leda till en ackumulering av inre negativitet och "bitterhet" under hela barndomen. En sådan känslomässig attityd bidrar i sin tur till bildandet av antisociala böjelser, som i vuxen ålder kan manifestera sig i riskabelt och till och med kriminellt beteende. Tvärtom, när familjen fungerar som en kraftfull källa till internt stöd och bidrar till utvecklingen av känslomässig lyhördhet och social aktivitet, minskar risken för riskfyllda handlingar avsevärt.
Att utbilda de yngre generationerna i en atmosfär av andliga värden spelar en avgörande roll för att stärka familjebanden och skapa ett sunt socialt klimat. När föräldrarna blir de första mentorerna och genom sitt exempel visar förmågan att skilja mellan gott och ont, lägger de en solid moralisk grund inte bara för sina barns framtid, utan för hela familjen. En sådan miljö, där tro och moraliska riktlinjer genomsyrar vardagen, skapar en känsla av enhet och stöd, vilket gör familjen till en modell för sammanhållning och ömsesidig hjälp.
Psykodynamisk teori anser att självdestruktivt beteende är ett resultat av interna konflikter som har sitt ursprung i tidiga familjerelationer och personlighetsbildningsprocessen. Å ena sidan skapar barndomsupplevelser och felaktigt lösta familjekonflikter den så kallade "ackumulationseffekten", som påverkar utvecklingen av karaktärsdrag. Således, som det noteras i en källa, "löste familjekonflikter på ett felaktigt sätt ... oundvikligen ger "ackumulationens effekt". Och under dess inflytande bildas karaktärsdrag, som sedan förvandlas till barnens och föräldrarnas öde." (källa: 1348_6738.txt).
Organiskt bildade grupper (Gemeinschaft) uppstår spontant, omedvetet, och grundar sig på en naturlig gemenskap av varande, medan grupper som skapas av den medvetna viljan (Gesellschaft) bildas genom målmedvetna ansträngningar och förenas på grundval av privata intressen. Detta innebär att i det första fallet är bandet mellan deltagarna djupt, solidariskt och ofta "egenvärde" – exempel av denna typ kan vara en familj eller en stam där människor förenas inte bara av släktskapsband, utan också av ett gemensamt öde. Som en av källorna säger:
Sociala instinkter spelar en nyckelroll i bildandet av både spontant och samordnat beteende i en grupp. Enligt författaren i en av källorna börjar barn redan i den tidiga barndomen att manifestera former av social sympati för nära människor, vilket blir en viktig mekanism för orientering i den sociala miljön. Som nämnts:
I vilken riktning påverkar uppfostran i familjen och inflytandet från tidiga sociala attityder bildandet av attityder till riskfyllda handlingar i vuxen ålder?
Hur påverkar uppfostran och utbildning av yngre generationer i en atmosfär av andliga värden familjens sammanhållning och samhällets utveckling?
Hur förklarar psykodynamisk teori självdestruktivt beteende genom inre konflikter som har uppstått i barndomsrelationer och personlighetsbildningsprocessen?
Vad är skillnaden mellan organiskt bildade grupper (Gemeinschaft) och grupper skapade av medveten vilja (Gesellschaft)?
Hur bidrar sociala instinkter och samspelet mellan olika klasser av instinkter till bildandet av spontant och samordnat beteende i en grupp?
