Enligt det material som presenteras tror man att Skaparen älskar var och en av oss eftersom hans kärlek uttrycks i ovillkorlig omsorg om varje själ, som liknelsen om det förlorade fåret visar. En av källorna säger:
En förändring i retoriken där präster vägrar att lova enkel och nästan automatisk tillgång till himlen skulle kunna leda till en omprövning av värderingar inom det troende samfundet. En sådan förändring uppmuntrar troende att uppfatta frälsningen inte som någon slags garanterad bonus, utan som ett resultat av personlig ansträngning, andligt arbete och ständig inre förnyelse. I det här fallet kan frånvaron av universella löften bidra till det faktum att samhället kommer att bli mer enat genom en kollektiv önskan om självförbättring och en djup förståelse för andliga värden.
Citaten visar tydligt att de andliga mentorernas ansvar går långt utöver att bara predika – det inkluderar personligt engagemang i ödet för de själar som de ansvarar för, och det kräver rigorös vaksamhet, uppriktig omsorg och djup andlig erfarenhet. En mentors ansvar framställs som en plikt som liknar den som en herde har som "ger sitt liv för fåren" och därför inte bara måste leda, utan också skydda de trogna, eftersom på hans axlar ligger en livsbejakande omsorg om varje själ. I ett avsnitt från källan 762_3807.txt står det till exempel:
Svaret är att den korrekta användningen av den anförtrodda egendomen ses som ett sätt att bevara dess andliga och moraliska värde, eftersom egendomen, hur betydelsefull den än kan verka, faktiskt tillhör Gud, och personen är endast den förvaltare som detta värde anförtros. Med andra ord, när en person gör sig av med egendom i enlighet med gudomlig utnämning, visar han inte bara en ansvarsfull inställning, utan bidrar också till att stärka de andliga och moraliska banden i samhället.
Att utbilda de yngre generationerna i en atmosfär av andliga värden spelar en avgörande roll för att stärka familjebanden och skapa ett sunt socialt klimat. När föräldrarna blir de första mentorerna och genom sitt exempel visar förmågan att skilja mellan gott och ont, lägger de en solid moralisk grund inte bara för sina barns framtid, utan för hela familjen. En sådan miljö, där tro och moraliska riktlinjer genomsyrar vardagen, skapar en känsla av enhet och stöd, vilket gör familjen till en modell för sammanhållning och ömsesidig hjälp.