Att överge den ortodoxa tron, det vill säga att konvertera till en annan tro eller vägra att delta i den ortodoxa kyrkans sakrament, anses utifrån de källor som presenterats innebära en risk för att förlora nåden och därmed möjligheten att själen hamnar i helvetet. En av de citerade källorna säger:
I det moderna samhället anses obligatoriskt medlemskap i en religiös organisation inte vara en nödvändig förutsättning för ett fullvärdigt liv. Som en av källorna påpekar: "Utan kyrkan är endast det kristna livet omöjligt, och det finns mycket få fanatiker för detta liv; De flesta är mer nöjda med ett halvhedniskt liv. Den moderna avgudadyrkan visar sig i förnekandet av den Heliga Kyrkan..." (källa: 1704_8517.txt). Detta visar att även om religionen påverkar värderingsbildningen, är institutionellt medlemskap i kyrkan för många människor inte en prioritet eller nödvändighet i det dagliga livet.
Världen fungerar på detta sätt eftersom naturens villkor i sig skapar en situation där överlevnad kräver att man konfronterar en mängd olika faktorer – vare sig det handlar om att hitta mat, skydda sig mot rovdjur eller konkurrera om begränsade resurser. Varje levande väsen tvingas kämpa för sin existens, eftersom dess omgivning dikterar villkor där vissa individer har ett övertag över andra på grund av medfödda eller förvärvade egenskaper.
Det bibliska vittnesbördet är övertygande om det gudomliga författarskapet till de skrivna planerna, eftersom dess djup och visdom härrör just från det faktum att det förmedlar det apostoliska evangeliet – det vill säga ett direkt vittne till Guds planer som övergår allt mänskligt förstånd. Detta vittnesbörd är inte ett påhitt av mänsklig fantasi: det överförs genom ett fåtal utvalda som har fått uppenbarelse och har prövats i tro. I synnerhet betonar aposteln Paulus med sina egna ord att Skriftens sanning ligger i dess förmåga att förmedla Guds ord, och hävdar att Kristus dog för våra synder exakt i enlighet med Skriftens föreskrifter. Således, om aposteln, som är den minste av apostlarna, accepterar och förmedlar detta vittnesbörd, då tjänar hans djup och visdom som ett starkt argument för att det finns något mer bakom texterna än bara mänsklig tanke – nämligen den gudomliga planen (citerad från 763_3810.txt).
Som svar på din fråga kan det sägas att Bibeln, enligt ovanstående material, inte uppfattas som ett resultat av rent mänskligt tänkande, utan som en samtidig manifestation av gudomlig uppenbarelse och mänsklig skapande verksamhet. Det vill säga, det är Guds Ord som överförs genom mänskligt språk, och i denna översättning och uttryck hörs både Guds röst och författarnas individualitet.