I hjärtat av dessa reflektioner finns idén att varje människas öde är förutbestämt av den gudomliga planen, där ögonblicket för avfärd från denna värld bestäms av individens djupa andliga mognad. Introduktionen till denna meditation indikerar att Gud handlar klokt när han väljer tidpunkten för att rädda själen baserat på dess potential för transformation. Om en person har möjlighet att bli bättre, får han en chans att fortsätta på vägen, ta emot nåd och rätta till misstag. På samma sätt, även när en själ är fylld med uppriktig vänlighet, kan dess öde beseglas så att varje person i den himmelska världen kommer att ta sin egen unika plats, som en vacker knopp som kan blomma i sin helhet. Huvuddelen av argumenten betonar att frälsningen inte är ett mått på objektiv "godhet", utan resultatet av en djup moralisk utveckling och själens förmåga att förvandlas. En sådan syn går längre än till ytliga värderingar och påminner oss om att även de som anser sig vara rättfärdiga kan undkomma Gud om deras hjärtan är fyllda av självbelåtenhet och en brist på önskan om ytterligare tillväxt. Sammanfattningsvis kan vi säga att den gudomliga försynen omsluter varje liv med särskild omsorg och ger möjlighet till korrigering och frälsning i det mest ödesdigra ögonblicket, när själen är redo för evig nåd.Hur kan vi tolka tanken att Gud bara tar goda människor med sig?Tanken att Gud bara tar med sig goda människor kan tolkas som en reflektion över den gudomliga försynen, där varje människa tar med sig i just det ögonblicket av sitt liv just för sin själs frälsning. Detta resonemang betonar att beslutet om när det är "dags" för en person att lämna denna värld dikteras av hans andliga tillstånd och framtida utveckling. Det vill säga, om Gud ser att en person har potential att bli bättre, lämnar han honom vid liv, vilket ger honom en chans till tillrättavisning, och om en nedgång förutses, tar han "honom för att rädda hans själ". Det handlar alltså inte så mycket om det faktum att människor är "goda" enligt objektiva måttstockar, utan om hur positivt den inre benägenheten till det goda uppskattas.