Hur kan stora regionala skillnader – som den högre tröttheten i Filippinerna jämfört med den större viljan i Thailand att byta förmåner för psykisk hälsa mot löneökningar – bidra till utvecklingen av individualiserade, omfattande strategier för välbefinnande?
I en tid av snabb digital transformation kastar ny forskning ljus över den komplexa dynamiken i distansarbete och konsekvenserna av närvarosyndrom – valet att arbeta trots att man mår dåligt. Banbrytande analyser visar att distansarbete oavsiktligt kan göra det lättare för anställda att arbeta i sjukt tillstånd jämfört med traditionella kontorsmiljöer, vilket öppnar upp för nya perspektiv i utvecklingen av moderna arbetsmetoder.
Hur bidrar användningen av intersektionalitetsteori i forskning till att förklara sambandet mellan kön, arbetsbelastning och individuella faktorer i upplevelsen av att arbeta hemifrån?
Hur kan organisationer upprätthålla och främja hälsosamma vanor att arbeta hemifrån, t.ex. genom att etablera ritualer för arbete från arbetet och fasta arbetstider, för att minska utbrändhet?
Hur kan intersektionalitetsteori tillämpas för att analysera samspelet mellan könsroller, yrkeskrav och familjeansvar i kontexten av pandemirelaterade erfarenheter av arbete hemifrån? Den snabba utvecklingen av arbetsmiljön, som främst påskyndats av den globala krisen, har öppnat upp utrymme för innovativa lösningar som omdefinierar medarbetarnas engagemang, välbefinnande och organisatoriska motståndskraft. I centrum för denna omvandling står forskning om mönster för distansarbete, som inte bara belyser de omedelbara konsekvenserna av den plötsliga övergången till arbete hemifrån, utan också banar väg för långsiktiga strategiska anpassningar av affärsmetoder.