Vad kan en troendes krav på att tilltala "Du" betyda, och indikerar de
Kravet på att hon ska tilltalas som "Du" kan ses som ett försök att bevara den andliga kommunikationens speciella, respektfulla och separata från världsliga natur. Detta krav återspeglar önskan att betona att andliga relationer och omvändelser inte bör vara ytliga eller tillfälliga, utan bör observeras på ett visst rituellt och respektfullt sätt. I det här fallet hjälper ett sådant sätt att tilltala till att undvika det faktum att tilltalet ses som ett drag av världslighet, vilket kan "sänka" betydelsen av andlig kommunikation.En av källorna säger till exempel: "Att tilltala en präst på ett sekulärt sätt är därför ett eftertryckligt avståndstagande och en tydligt uttalad motvilja mot att i sin samtalspartner se det som han själv anser vara det viktigaste i sitt liv och i sin tjänst... Så, om en person inte har särskilda skäl att betona sin icke-kyrklighet, är det bättre att inte använda sådana vädjanden, som för en präst fortfarande har en världslig, och därför profan, underskattande klang." (källa: länk txt)Detta citat betonar att användningen av andra tilltalsformer än de som etablerats av traditionen (i detta fall det respektfulla "Du") är avsedd att bevara den andliga statusen och "heligheten" i attityden till den religiösa sfären. Kravet på att tilltala "Du" är dock i sig inte ett bevis på trons äkthet. Snarare indikerar det att den troende håller fast vid vissa traditionella kriterier för respekt och försöker undvika inblandning av världsligt beteende i andlig kommunikation.Således, om en troende insisterar på denna metod för omvändelse, är det för det första en återspegling av hennes önskan om att en relation med henne ska uppfattas genom prismat av andlig betydelse och respekt, och för det andra är det mer av en del av kyrklig etikett än en direkt bekräftelse på djupet eller äktheten i hennes tro.Stödjande citat: "Att tilltala en präst på ett sekulärt sätt är därför ett eftertryckligt avståndstagande och en tydligt uttalad motvilja mot att i sin samtalspartner se det som han själv anser vara det viktigaste i sitt liv och i sin tjänst..." (källa: länk txt)