Den mytologiska berättelsen som presenteras i citatet från länk txt filen återspeglar idén att Gud (eller gudomen) försvinner helt och hållet efter människans bortgång och inte återvänder.

Varför antar man att gudarna inte kommer tillbaka när de har gett sig

Den mytologiska berättelsen som presenteras i citatet från länk txt filen återspeglar idén att Gud (eller gudomen) försvinner helt och hållet efter människans bortgång och inte återvänder. I synnerhet står det:

"Till slut, efter att ha instruerat folket att hålla hans bud en gång för alla, försvann Gud, och de såg honom aldrig mer." (källa: länk txt)

Denna fras indikerar att den gudomliga principens avgång inte är en tillfällig reträtt, utan en slutlig brytning. Här kan du se att Guds närvaro var direkt beroende av att människor följde vissa förbund och bud. När människor upphörde att utföra sina plikter bestämde det gudomliga att det inte längre var meningsfullt att delta i mänsklighetens liv. En sådan myt kan tolkas som en allegori över förlusten av direktkontakt med det gudomliga, när hela systemet av kulter och ritualer helt har förlorat sin kraft.

Dessutom förklarar berättelsen att denna berättelse om Guds alienation motsvarar idén om den fullständiga frånvaron av någon kult, det vill säga att gudomen inte lämnade efter sig ett mönster av regelbunden interaktion med människor. Detta kan tolkas som en djup tanke om att gudarna eller de högre makterna förblir ouppnåeliga och oförutsägbara, och endast existerar inom en strikt definierad ram, som, om den överträds, leder till deras slutliga bortgång.

Frånvaron av gudarnas återkomst efter människornas avfärd symboliserar således inte bara brytningen i förhållandet mellan människan och det gudomliga, utan också uppfattningen om försvinnandet av den direkta kult som en gång ägde rum i forntida trosföreställningar.

Stödjande citat:
"Till slut, efter att ha instruerat folket att hålla hans bud en gång för alla, försvann Gud, och de såg honom aldrig mer." (källa: länk txt)