I den moderna världen framträder andlighet ofta genom en kontrasterande uppfattning av framgångar och prövningar, där varje prestation uppfattas som ett uttryck för högre nåd, och svårigheter blir en integrerad del av vägen till andlig perfektion.

Det gudomliga dilemmat: Välsignelse och prövning

I den moderna världen framträder andlighet ofta genom en kontrasterande uppfattning av framgångar och prövningar, där varje prestation uppfattas som ett uttryck för högre nåd, och svårigheter blir en integrerad del av vägen till andlig perfektion. Introduktionen till detta koncept börjar med insikten att varje positiv förändring i livet uppfattas som en gåva från Gud, ett tecken på hans barmhärtighet och ingripande, vilket motiverar oss att lovprisa med tacksamhet. Samtidigt ses livets motgångar och lidanden inte som tillfälliga olyckor, utan som prövningar som gör att man ödmjukt kan acceptera det oundvikliga, gå igenom en process av rening och andlig tillväxt. Huvuddelen av undervisningen lär oss att i stunder av triumf bör vårt gensvar flöda över av tacksamhet, eftersom varje framgång är en möjlighet att övertygas om högre makters omsorg, medan prövningar lär oss ödmjukhet och är nödvändiga för inre förvandling. Sammanfattningsvis uppnås sann andlig utveckling genom en balans mellan tacksamhet för goda gärningar och förståelse av svårigheter som integrerade steg på vägen till evig fullkomlighet. Denna dualistiska syn på livet inspirerar till ett sökande efter djupare mening och accepterar prövningar som en chans till andlig förvandling, vilket formar oss som individer som strävar efter högre sanning.
Varför åtföljs framgång ofta av ett utrop av "Ära vare Gud!" och varför uppfattas misslyckande som "Skam på Gud!"?
Svaret bygger på den traditionella förståelsen av den gudomliga försynen, där framgång uppfattas som en välsignelse och en manifestation av barmhärtighet, och svårigheter eller misslyckanden som ett prov åtföljt av ödmjukhet inför den gudomliga domen.

Å ena sidan tjänar utropet "Ära vare Gud!" som ett uttryck för djup tacksamhet för välgörenheten, för det faktum att de högre krafterna ingrep i en människas liv:
"Tack gode Gud för allt. Tacka Gud för att han skapade mig till sin avbild och likhet. Tack gode Gud för att Han återlöste mig, den fallne! ... Tack gode Gud för att han visade mig vägen till evig salighet!" (källa: länk txt).
Detta avsnitt betonar att framgång och välbefinnande ses som ett resultat av Guds godhet: varje positivt ögonblick uppfattas som ett tecken på omätlig barmhärtighet och omsorg.

Å andra sidan gör texter som talar om problem och lidande det klart att prövningar och till och med misslyckanden kan uppfattas som "skam" på samma gång, men det är i denna ödmjukhet som den andliga essensen hos de utvalda ligger. Sålunda tillkännager apostlarna, medvetna om sitt öde, sin ställning i världen:
"Vi önskar att vi skulle kunna regera med dig, att vi själva skulle kunna regera med dig. Ja, tiden är inte mogen. ... Jag läste det så här, titta vad vi är. "Vi är en skam för världen, både som ängel och som människa. Skammen är ett skådespel – inte för ärans skull, utan för skammens och den allomfattande förödmjukelsen..." (källa: länk txt).
Det betonas här att negativa händelser och prövningar inte uppfattas så mycket som en olycka, utan som en del av Guds plan, genom vilken tuktan, utbildning och andlig rening äger rum.

Således åtföljs framgång av ett utrop av "Ära vare Gud!" eftersom positiv förändring och prestation ses som en manifestation av Guds nåd och barmhärtighet. Och svårigheter, misslyckanden eller prövningar, trots deras negativa manifestationer i världen, tolkas som "skam", det vill säga som ett ödmjukt tillstånd som indikerar behovet av omvändelse och medvetenhet om ens öde i den stora gudomliga planen. Denna dubbla inställning återspeglar idén att man genom tacksamhet för goda gärningar och genom att acceptera prövningar närmar sig den högsta andliga fulländningen.

Stödjande citat:
"Tack gode Gud för allt. Tacka Gud för att han skapade mig till sin avbild och likhet. Tack gode Gud för att Han återlöste mig, den fallne! ... Tack gode Gud för att han visade mig vägen till evig salighet!" (källa: länk txt)

"Vi önskar att vi skulle kunna regera med dig, att vi själva skulle kunna regera med dig. Ja, tiden är inte mogen. ... Jag läste det så här, titta vad vi är. "Vi är en skam för världen, både som ängel och som människa. Skammen är ett skådespel – inte för ärans skull, utan för skammens och den allomfattande förödmjukelsen..." (källa: länk txt)