Självrespekt och inre frihet
I en värld där vi ständigt utvärderas och kritiseras blir bevarandet av vår värdighet inte bara nödvändigt, utan en livsviktig förutsättning för personlig utveckling. I början är det viktigt att inse att andras åsikter inte bör fungera som ett mått på ditt värde. Kritik är inte en mening, utan en möjlighet att se luckorna i din kreativa process som gör att du kan bli bättre och klokare. Att acceptera kritik med ett kallt sinne och lugn hjälper till att få ödmjukhet och inre styrka, för även om andra människors kommentarer ibland verkar orättvisa kan de vara en källa till användbara lärdomar.Samtidigt är det nödvändigt att lära sig att inte ta till sig bristen på erkännande eller godkännande från andra, eftersom sann värdighet inte är beroende av andras åsikter. Befriad från behovet av konstant godkännande blir en person oberoende och mer säker i sitt val, även om vägen till perfektion är svår och kräver ständig självförbättring. Detta tillvägagångssätt gör att du inte bara kan upprätthålla känslomässig balans, utan också använda även negativ feedback som en stimulans för intern tillväxt och utveckling.I slutändan föds självkänsla från förmågan att separera sitt värde från externa utvärderingar, att lära sig att leva utan behovet av konstant externt erkännande och beroende av någon annans åsikt. Genom att utveckla inre frihet och befria oss själva från negativa känslor som orsakas av kritik öppnar vi vägen till sann harmoni och styrka som är nödvändig för att uppnå personliga mål och leva ett lyckligt liv.
Hur upprätthåller du motståndskraft och självrespekt när du blir ignorerad eller kritiserad?För att upprätthålla motståndskraft och självkänsla när du blir ignorerad eller kritiserad är det viktigt att hålla din inre frihet från andra människors dömande och inte låta yttre omständigheter förstöra din känsla av självvärde. Detta innebär att du måste ta kritik lugnt och betrakta den som en möjlighet till självförbättring, om det finns ett korn av sanning i den, och samtidigt inte lägga för stor vikt vid negativa bedömningar som inte är baserade på en rättvis bedömning.En av författarna skriver till exempel: "Jag lyssnar på deras åsikter på ett sakligt och lugnt sätt, de kan häda och fördöma mitt arbete på vilket sätt de vill. De tjänar mig och hjälper mig. Om de har rätt kommer jag att analysera mitt arbete och min kreativa handling, försöka fastställa varför dessa brister och misstag undgick mig, för att jag ville ha perfektion. På så sätt lär jag mig ödmjukhet och ödmjukhet, för jag inser att inte ens mina "bästa avsikter" räddar mig från ofullkomlighet. Om kritikerna har fel, så lär jag mig av deras felaktiga uppfattning, av deras ytliga omdömen, av deras perversa smak." (källa: länk txt)Dessutom noterar en annan författare att det är viktigt att inte ta till sig andras brist på framgång, liksom invändningar och kritik, eftersom de är berövanden av oberoende och erkännande som inte kan uthärdas ständigt: "Och varje rädsla är i grund och botten ett hot. Om vi betraktar alla dessa hot är de alla ungefär desamma: de hotar att berövas. För den så kallade förödmjukelsen är också ett berövande av självständighet och erkännande från andra. Man bör inte förlika sig med förlusten av sann värdighet och självrespekt, men man bör inte ta till sig bristen på framgång hos andra, liksom invändningar och kritik. Vi måste kunna klara oss utan framgång i livet, utan ära och utan ära." (källa: länk txt)Slutligen är det viktigt att notera att självkänsla bygger på interna handlingar av självförnekelse – förmågan att inte glida in i självrättfärdiganden och att inte låta negativa känslor orsakade av andra människors ord komma in, så att de inte förstör din inre balans: "Ett stort hinder för självrättfärdigande. Självrespekt uppnås genom interna handlingar av självförnekelse som syftar till att avvisa de genererade känslorna och stämningarna som stör vår balans. Vi hör obehagliga ord från människor omkring oss – vi förmedlar till Gud de känslor som de framkallar. Och om vi inte tillåter fiendskap i hjärtat, avlägsnar vi därigenom de hinder som är fyllda med irritation över andra som uppstår på grund av känslor." (källa: länk txt)Detta tillvägagångssätt hjälper dig inte bara att förbli motståndskraftig mot yttre fördömanden, utan gör det också möjligt för dig att extrahera fördelar för självutveckling även från negativa recensioner, samtidigt som du förblir sann mot dig själv och din väg. Stödjande citat: "Jag lyssnar på deras åsikter på ett sakligt och lugnt sätt, de kan häda och fördöma mitt arbete på vilket sätt de vill. De tjänar mig och hjälper mig. Om de har rätt kommer jag att analysera mitt arbete och min kreativa handling, försöka fastställa varför dessa brister och misstag undgick mig, för att jag ville ha perfektion. På så sätt lär jag mig ödmjukhet och ödmjukhet, för jag inser att inte ens mina "bästa avsikter" räddar mig från ofullkomlighet. Om kritikerna har fel, så lär jag mig av deras felaktiga uppfattning, av deras ytliga omdömen, av deras perversa smak." (källa: länk txt)"Och varje rädsla är i grund och botten ett hot. Om vi betraktar alla dessa hot är de alla ungefär desamma: de hotar att berövas. För den så kallade förödmjukelsen är också ett berövande av självständighet och erkännande från andra. Man bör inte förlika sig med förlusten av sann värdighet och självrespekt, men man bör inte ta till sig bristen på framgång hos andra, liksom invändningar och kritik. Vi måste kunna klara oss utan framgång i livet, utan ära och utan ära." (källa: länk txt)"Ett stort hinder för självrättfärdigande. Självrespekt uppnås genom interna handlingar av självförnekelse som syftar till att avvisa de genererade känslorna och stämningarna som stör vår balans. Vi hör obehagliga ord från människor omkring oss – vi förmedlar till Gud de känslor som de framkallar. Och om vi inte tillåter fiendskap i hjärtat, avlägsnar vi därigenom de hinder som är fyllda med irritation över andra som uppstår på grund av känslor." (källa: länk txt)